Förföljelse av Jehovas vittnen i nazist- och fascistländer

100 ÅR

DE VÅLDSGÄRNINGAR som begicks mot vittnena i Förenta staterna var emellertid lindriga i jämförelse med vad som några år senare började äga rum i det nazistiska Tyskland och de fascistiska länderna Spanien och Italien. År 1933 påbörjade Adolf Hitler sitt 12-åriga diktatoriska styre över Tyskland. Så gott som utan dröjsmål vidtogs restriktiva åtgärder mot grupper som inte underkastade sig det nazistiska styret.

I april 1933 trängde nazistpolis in i Sällskapet Vakttornets tryckerianläggning i Magdeburg i avsikt att finna bevis som kunde förknippa Sällskapet med kommunismen. Försöket misslyckades. Ändå återvände SA-männen i juni, stängde tryckeriet och hissade hakkorsflaggan över byggnaden. Den 29 juni gick ett radiomeddelande om detta ingripande ut till det tyska folket. Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tyskland samarbetade med nazisterna och gladde sig över förbudet mot Bibelforskarna, som Jehovas vittnen också kallades i Tyskland.a Den evangelisk-lutherske prästen Otto sade: ”De första resultaten av detta samarbete kan redan rapporteras i och med det förbud som i dag utfärdats mot Internationella Bibelstudiesällskapet och dess underavdelningar i Sachsen.” Kampen mot Jehovas vittnen hade börjat!

Till koncentrationslägren!

I lydnad för Jesu befallning om avskildhet från världen vägrade Jehovas vittnen i Nazityskland att ta del i politiska val. Nazisterna utsatte dem därför för offentlig vanära. Max Schubert från Oschatz i Sachsen tvingades åka i en procession på en hästdragen kärra med ett av SA-män buret plakat med följande lydelse: ”Jag är en usling och en förrädare mot fäderneslandet som inte röstat.” Han fördes i parad genom gatorna medan massan taktfast ropade: ”Var hör han hemma?” Vad var pöbelns svar? ”I ett koncentrationsläger!” Mycket snart förpassades tusentals vittnen till dessa ökända läger. Hur var förhållandena där?

Ett av den brittiska regeringen publicerat dokument angående förhållandena i Tyskland visar att redan år 1933 ”prygel och tortyr hörde till ordningen för dagen, och det var allmänt känt i Tyskland att den nationalsocialistiska [nazistiska] rörelsen utkrävde ohygglig hämnd på dem som var dumdristiga nog att motstå den”. En före detta fånge, som utstått mycket lidande i koncentrationslägret i Buchenwald, sade: ”Arbetstiden var sexton timmar per dag, söndag som vardag. Under dessa timmar var det förbjudet att dricka, också i det varmaste väder. ... Arbetet bestod i att flytta tunga stenar, vilket ofta var mer än också en normal, välnärd man kunde klara av.”

Enligt den brittiska rapporten fanns det vid den tiden omkring 8.000 män i lägret, däribland ”1.500 judar och 800 bibelforskare. ... Judiska fångar skrev och fick ta emot brev två gånger i månaden. Bibelforskarna tilläts inte någon förbindelse med yttervärlden. ... Herr X talade med största högaktning om dessa människor. Deras mod och religiösa övertygelse var märkliga, och de förklarade sig redo att lida till det yttersta. ... Dödsfall inträffade dagligen i lägret.”

En annan före detta fånge från Buchenwald beskrev det mottagande fångarna fick i den ”nya sorgestaden”. De hälsades utanför lägret av överintendenten Rödl med orden: ”Bland er finns några som redan har varit i fängelse. Vad ni fick smaka på där är ingenting mot vad ni kommer att få här. Ni kommer in i ett koncentrationsläger, och det betyder att ni kommer till helvetet. ... Vi har bara två slag av bestraffningar i detta läger, piskan och dödsstraff.”

Dessa ohyggliga koncentrationsläger skördade millioner människoliv, offer för en förvänd politisk filosofi. Dessa människor blev systematiskt förödmjukade, berövade all värdighet och sedan dödade. Kan vi någonsin föreställa oss den vånda och det lidande som vart och ett av dessa milliontals offer personligen utsattes för?

”Den avfödan skall utrotas!”

Somliga av dessa var inte bara offer, utan också martyrer, för de kunde ha blivit frigivna. Detta var, enligt en källa, fallet med de 10.000 Jehovas vittnen, både män och kvinnor, som blev offer för den sadism och brutalitet som Hitler och hans SS-män hade organiserat. Dessa vittnen förelades möjligheten att underteckna ett papper och avsvärja sig sin religion och på så sätt bli fria. Mycket få accepterade. — Se boken The Nazi State and the New Religions: Five Case Studies in Non-Conformity, skriven av dr Christine E. King.

Av dessa 10.000 var det omkring 2.500 som aldrig blev fria, enligt ovanstående källa — de dog i Dachau, Belsen, Buchenwald, Sachsenhausen, Ravensbrück, Auschwitz, Mauthausen och andra läger — trogna mot sin Gud, Jehova, och sitt stora föredöme, Kristus. Bortsett från dem som gasades ihjäl var det många som dog på grund av misshandel, svält och medicinska experiment. Andra, däribland kvinnor, avrättades genom hängning, halshuggning eller arkebusering. Varför? Därför att de inte ville göra våld på sin kristna neutralitet genom att tjäna i Hitlers väpnade styrkor eller genom att hälsa Hitler som sin frälsare. De bevarade sig avskilda från världen och var trogna till slutet. — Matteus 24:13.

År 1934 sände Jehovas vittnen i Tyskland och i andra länder telegram till Hitler, där man protesterade mot hans brutala behandling av vittnena. Ett ögonvittne rapporterar att Hitler, när han fick höra talas om detta, ”rusade ... upp och skrek hysteriskt, med knutna nävar: ’Den avfödan skall utrotas i Tyskland!”’ Har denna ”avföda” blivit utrotad nu, 50 år senare?

Tvärtom, de är starkare än någonsin. Men Hitler och hans nazism har nu varit borta i snart 40 år. Däremot finns det nu över 107.000 aktiva vittnen i Västtyskland, samt åtskilliga tusen i Östtyskland, där verket är förbjudet. Den ”avfödan” har inte blivit utrotad. Den har mångdubblats! De är starkare än någonsin!

Fascismen försöker stoppa vittnena

Kom ihåg att Jesus sade: ”Eftersom ni inte är någon del av världen, ... fördenskull hatar världen er.” Detta har varit tillämpligt på Jehovas vittnen, inte bara i Nazityskland, utan världen utöver — på grund av att de har stått fast vid Kristi principer och föredöme.

Före andra världskriget blev de också förbjudna i Italien. När katolska kyrkan undertecknade ett konkordat med Mussolinis fascistregering år 1929, inleddes en period av religiöst förtryck som omöjliggjorde kontakt mellan Vakttornet i Brooklyn och vittnena i Italien. En grupp bestående av 25 trogna italienska vittnen dömdes till fängelsestraff på mellan 2 och 11 år. Somliga av dessa fullbordade inte sin strafftid. Varför inte? Därför att fascismen föll dessförinnan, och vittnena blev frigivna.b

Efter kriget, år 1946, fanns det 120 vittnen i Italien, förbundna med 35 små församlingar. Hurdan är situationen i dag? Jehovas vittnen är nu den näst största religionen i Italien med över 115.000 aktiva kristna, förbundna med omkring 1.600 församlingar — ja, starkare än någonsin!

Många andra länder har en liknande historia. År 1959 gav till exempel inrikesministern i Spanien följande instruktioner till chefen för säkerhetspolisen beträffande Jehovas vittnens verksamhet: ”I avsikt att radikalt sätta stopp för all vidare utveckling av det ovan beskrivna plågoriset bör Ers excellens följaktligen sända ut ett cirkulär [till alla polishögkvarter] ... där ni bör ge order om att inte endast hålla dessa aktiviteter under observation, utan också vidta åtgärder som kan leda till att de blir utrotade.” — Kursiverat av oss.

En ny våg av förföljelse svepte över Spanien och fortsatte ända fram till år 1970. Hundratals vittnen blev bötfällda eller fängslade därför att de predikade för andra, förblev neutrala i politiska frågor eller helt enkelt studerade bibeln. Blev vittnena och deras verksamhet utrotade? Tvärtom — år 1970 gav man dem motvilligt lagligt erkännande. Medan det år 1959 endast hade funnits omkring 1.400 vittnen, fanns det år 1970 omkring 11.000! Nu, bara 14 år senare, finns det mer än 56.000 vittnen organiserade i mer än 840 församlingar! Sällskapet Vakttornet har ett fint avdelningskontor nära Madrid, där tidskrifterna Vakttornet och Vakna! trycks för Spanien och Portugal. Kunde alltså vågen av nazistiska och fascistiska angrepp före och under andra världskriget utrota Jehovas vittnen? Nej, de är starkare än någonsin!

[Fotnoter]

[Bild på sidan 13]

Många vittnen dog i de ökända koncentrationslägren