Vem skall ha vårdnaden om barnen?

NÄR Paul väntade på sin tur i den kvava rättssalen i New Hampshire i USA, hade han kramp i magen av spänning. Några veckor tidigare hade hans hustru med tvång tagit med sig deras två gråtande barn hemifrån. Men Paul tänkte inte ge upp kampen om sina barn på 7 och 13 år.

Äntligen hade dagen kommit då deras rättstvist skulle avgöras. ”Det är så orättvist”, tänkte Paul, medan domaren avgjorde det ena fallet efter det andra. ”Den här domaren, en helt främmande person, skall få bestämma vem mina barn skall bo hos.”

Paul och hans hustru var ett av 1.187.000 amerikanska par som tog ut skilsmässa under år 1985. Det var tre gånger så många som år 1960. Denna flodvåg av skilsmässor är inte begränsad till Förenta staterna, utan förekommer över hela världen. Uppskattningsvis 15 till 20 procent av alla skilsmässor resulterar i vårdnadstvister inför domstol. I Pauls fall följde den ena rättegången efter den andra. Nervpressen blev allt större. ”En gång under förhandlingarna gick det alldeles runt i huvudet på mig”, förklarade Paul, ”och det kändes som om jag skulle bli tokig och börja slå omkring mig. Jag kände mig så maktlös.”

Lyckligtvis kunde Paul styra sina känslor. Tidningarnas nyhetssidor innehåller emellertid ibland detaljerade redogörelser om mord och misshandel som blivit följden av förbittrade vårdnadstvister. Varför trappas dessa fall ofta upp till våldsamma konflikter?

Föräldrar på krigsstigen!

Vårdnadslagstiftningen skiljer sig från land till land. I de flesta länder i västvärlden har modern och fadern enligt lag samma rätt till vårdnad om barnen. Vid beslut i vårdnadstvister har domstolarna under de senaste decennierna betonat ”hänsynen till barnets bästa”. Vardera föräldern får alltså försöka bevisa att han eller hon är mest lämpad som vårdnadshavare.

Även om somliga föräldrar kämpar med barnens bästa för ögonen, finns det andra som drivs av hat och illvilja gentemot den tidigare äktenskapspartnern. Barnet blir ”sorgens yttersta vapen”, varigenom föräldern släpper loss all sin vrede och besvikelse. Barnen kan bli, som en domare uttryckte det, ”fotbollar som sparkas hit och dit för att tillfredsställa den ’jag skall nog visa dig’-inställning som alltför ofta genomsyrar makar som fjärmat sig från varandra”.

Somliga föräldrar tar till och med lagen i egna händer. Att barn kidnappas av föräldrarna har i många länder blivit ett stort problem. Enligt vissa beräkningar förekommer så många som 100.000 sådana fall i Förenta staterna varje år! En källa hävdar att antalet fall fördubblades under den femårsperiod som slutade år 1983. Ofta åsamkas barnen härigenom svåra känslomässiga sår. Sally Abrahams säger i sin bok Children in the Crossfire (Barn i korselden): ”Barnarov är åttiotalets sorgeämne.”

Rättvisa i domstolen?

Sedan urminnes tider har föräldrar vädjat till myndigheterna om hjälp vid sådana vårdnadstvister. De flesta av oss känner nog till den vise kung Salomos berömda beslut, när han bilade en vårdnadstvist mellan två mödrar. (1 Kungaboken 3:16—28) Men att svinga det berömda ”salomoniska svärdet” är inte så lätt för våra dagars domare.

När en familj splittrats genom skilsmässa och båda föräldrarna vill ha vårdnaden om barnen, måste saken avgöras inför domstol. Domstolen tar hänsyn till sådana faktorer som föräldrarnas mentala stabilitet, barnets önskemål, förhållandet mellan barnet och föräldrarna och föräldrarnas respektive förmåga att sörja för en trygg uppväxtmiljö.

Men i de flesta fall både vill och behöver barnet varma relationer till båda föräldrarna. De flesta domstolar har därför som mål ”att tillförsäkra minderåriga barn täta och fortlöpande kontakter med båda föräldrarna”. I det fall som nämndes tidigare tog rätten hänsyn till att Pauls ”liv kretsar kring barnen”, medan hans hustru föredrog ”att tillbringa sin lediga tid på en restaurang för att sitta och prata med sin mor och sina vänner”. Paul tilldelades den faktiska vårdnaden. Men barnens behov av kontakter med modern erkändes också i det att hon gavs ”generös umgängesrätt”.

På senaste tiden har man emellertid kunnat märka en farlig trend. För att vinna ett mål har vissa advokater förvandlat vårdnadstvisterna till religiösa kontroverser. Detta oetiska förfaringssätt har avlett vissa domstolars uppmärksamhet från deras egentliga uppgift — att koncentrera sig på barnets bästa. I stället har de inlåtit sig på religiösa bedömningar som faller utanför domstolens befogenheter. Men vad blir följden?

Somliga personer med respekt för den enskildes fri- och rättigheter anser att inblandningen av religiösa frågor i vårdnadstvister är ett hot mot alla barns och föräldrars rättigheter. Eftersom många familjer kommer att splittras genom skilsmässa eller separation de närmaste åren, kan ditt liv också komma att påverkas.

[Ruta på sidan 4]

Uppemot 40 procent av alla amerikanska barnfamiljer kan komma att beröras av skilsmässa eller separation under det närmaste decenniet