Nya missionärer strävar efter verklig framgång
SÖNDAGEN den 8 september 1985 var en historisk dag för de 4.351, som fyllde Jehovas vittnens vackra sammankomsthall i Jersey City i USA för att vara med vid examen för den 79:e klassen vid Vakttornets Bibelskola Gilead.
Dagen var historisk, eftersom det var första gången som sammankomsthallen användes efter det att den blivit officiellt överlämnad åt Guds tjänst. Det var vidare första gången sedan 1970 som praktiskt taget hela Betelfamiljen i Förenta staterna hade varit tillsammans under ett tak. Denna familj, som inbegriper arbetare i Brooklyn och vid Sällskapets lantgårdar, har kommit att uppgå till mer än 3.500. I och med fullbordandet av sammankomsthallen i Jersey City finns det till sist en lokal som kan rymma dem alla.
Dagen var särskilt historisk för de 24 unga Jehovas tjänare från tio olika länder, som den 79:e klassen bestod av. De hade använt de fem föregående månaderna till en intensiv bibelstudie- och missionärsförberedande kurs. Såsom dagens ordförande, Albert Schroeder, uttryckte det, upphörde de nu att vara gileadelever och blev utexaminerade från Gilead.
I sammankomsthallens luftkonditionerade komfort fick dessa 24 nya missionärer ett farväl, som de sent kommer att glömma. Ordföranden påminde dem om att de vid Gilead hade inhämtat många fakta. Men Gilead hade lagt betoningen vid någonting ännu viktigare: andlighet. Ordföranden introducerade sedan ett antal talare, som riktade några avslutningsord till dem som utexaminerades.
Carey Barber, en medlem av den styrande kretsen, talade om sökandet efter lycka. Han påminde dem som utexaminerades om att Salomo kom underfund med att denna världens glädjeämnen inte skänker lycka. (Predikaren 2:1—11, 17) Jesus betonade följaktligen behovet av andliga ting, när man söker lycka. (Matteus 5:3) De som utexaminerades borde därför följa Jesu råd. Om de sedan genom att vara missionärer till och med skulle behöva avstå från någon fysisk bekvämlighet, kan de ändå ha framgång.
Den efterföljande talaren, John Booth, som också hör till den styrande kretsen, påminde åhörarna om att den äldre missionären Paulus uppmuntrade den yngre missionären Timoteus att fortsätta att göra framsteg i kristet uppförande, personligt studium och bön. (1 Timoteus 2:1, 8; 4:12—16) De nya missionärerna behöver göra liknande framsteg, om de skall bli framgångsrika. Sällskapets sekreterare och kassaförvaltare. Lyman Swingle, nämnde sedan att han nyligen hade frågat missionärer i Brasilien vilket råd de ville ge åt nya missionärer som en hjälp åt dem att bli framgångsrika. ”Säg dem”, blev han uppmanad, ”att de, när de kommer till sina tilldelade distrikt, bör fortsätta att läsa bibeln och ägna sig åt bibelforskning.”
David Olson, som hör till kommittén för avdelningen för tjänsten på fältet, berättade erfarenheten om en man, som övervakade en del av projektet med att framgångsrikt sätta en man på månen. Senare skaffade sig denne man sitt levebröd genom att sopa parkeringsplatser. Han kände sig mera framgångsrik i sin andra karriär. Varför? Därför att hans nya arbete gav honom tid till att tjäna Jehova och sörja för sin familj. De som har sin lust i Jehova, hans lag och hans tjänst vinner i sanning verklig framgång. — Psalm 1:1—3.
Gileads rektor, Ulysses Glass, tackade dem som utexaminerades för deras allvar och respektfullhet. Han nämnde det intresse de hade visat för sina studier och deras uppriktiga åstundan att helt och fullt förstå saker och ting. Sådant, sade han, skulle komma att hjälpa dem på deras distrikt. Gileadläraren Jack Redford tillfogade att det första året på deras distrikt skulle komma att bli en uppfordran. Men för att bli framgångsrika måste de arbeta i nära samförstånd med andra missionärer, vara tålmodiga och uppodla andlig glädje. — Predikaren 7:9, 10.
Den siste talaren, Sällskapet Vakttornets president, Frederick Franz, började sitt tal med orden: ”Det har varit värt att leva i 92 år för att få vara närvarande vid ett sådant tillfälle som detta!” Sedan berättade han för dem som utexaminerades om hur Gilead började och uppmanade dem att troget stanna på sina tilldelade distrikt.
Efter talen fick eleverna sina diplom, och det blev ett avbrott för förfriskningar. Sedan svarade de på veckans studium i Vakttornet, under ledning av Dean Songer, som hör till tryckerikommittén. Och de gladde alla genom ett framförande av erfarenheter, musik och en del sketcher, som förmedlade deras glädje över att ha varit på Gilead och deras beslutsamhet att söka ”de viktigare tingen”. (Filipperna 1:10) Till sist framförde de som utexaminerades det tidsenliga dramat: Sök Guds rättfärdighet för att överleva.
Och så nådde den historiska dagen sitt slut. Det var en dag som eleverna länge kommer att minnas, när de följer de råd de fått lyssna till och strävar efter verklig framgång på sitt missionärsdistrikt.