Att predika evangelium genom socialt arbete
KUO TUNG, en ung buddistisk man från Hongkong, fick möjlighet att genomgå collegeutbildning. Hsiu Ying, en mor i Taiwan, fick tillgång till välbehövlig behandling för sin sons svåra sjukdom. Vad har dessa till synes obesläktade händelser gemensamt?
En collegeutbildning skulle i normala fall aldrig ha kommit i fråga för Kuo Tung. Men tack vare den kyrka som han tillhör fick han denna möjlighet. Likaså var de komplicerade medicinska åtgärder som Hsiu Yings son var i behov av tillgängliga endast vid det sjukhus som kyrkan drev där i området. Även i detta fall löstes problemet genom kontakter med kyrkan.
Kuo Tungs och Hsiu Yings erfarenheter är långt ifrån ovanliga. Tusentals människor i utvecklingsländerna har strömmat till skolor, sjukhus, barnhem och andra sociala institutioner som olika kyrkor driver. Detta har förskaffat dem betydande materiella fördelar. Genom att ansluta sig till kyrkan har många av dem samtidigt bidragit till att öka kyrkans medlemssiffror.
En sedvänja med lång historia
Kyrkliga skolor och sjukhus är naturligtvis ingenting nytt. Alltsedan den tid då missionärer sändes ut till vad somliga har kallat fientliga hednanationer har skolor och sjukhus betraktats som det mest effektiva sättet att få fotfäste i nya territorier och vinna den lokala befolkningens tillit och vänskap.
Boken Nineteen Centuries of Missions (1899) beskriver till exempel situationen i Indien i början av 1800-talet och säger: ”Missionärerna är inte bara ivrigt engagerade i evangeliseringsarbete, utan de har också haft betydande framgång inom undervisningens, medicinens och haremlivets områden.” Vad blev resultatet? ”Varje mission har egna dagskolor, yrkesskolor och internatskolor, ett läroverk eller college och, i nästan samtliga fall, ett teologiskt seminarium.”
Boken belyser därefter sjukvårdens betydelse för ”missionsverksamheten” och fortsätter: ”Läkaren är alltid välkommen, och den lindring som erbjuds från fysiskt lidande skapar inte bara förtroende för läkaren, utan åtföljs ofta av tilltro till den religion som han lär ut. Som ett resultat av den medicinska behandlingen förmås ofta hela byar att avsäga sig avgudadyrkan och ta emot kristen undervisning.”
Detta gällde inte bara Indien, utan kom också att gälla andra länder i Fjärran Östern, Sydamerika och Afrika. Att predika evangelium genom socialt arbete var något som hade slagit igenom. Europeiska och amerikanska missionssällskap, både katolska och protestantiska, sände ut representanter till dessa områden och upprättade sina missionsstationer med tillhörande skolor, sjukhus och andra institutioner. Mycket av detta visade sig ha så stark dragningskraft på lokalbefolkningen att sådan social verksamhet snart kom att bli en integrerande del av den utlandsmission som bedrevs av kyrkorna.
Under årens lopp har dessa kyrkliga inrättningar kommit att få allt större betydelse i dessa länders samhällsliv. Deras skolor och universitet är ofta de mest ansedda och eftertraktade institutionerna för högre utbildning. Deras sjukhus är i allmänhet de modernaste och bäst utrustade. Och i många områden, där regeringarna är hårt pressade av överväldigande sociala problem, hälsas de med uppskattning, om inte rentav med högaktning.
Det är inget tvivel om att den hjälp som getts genom sådana projekt har fört mycket gott med sig för de samhällen som fått del av den. Skolor och universitet i kyrklig regi har gett bokstavligt talat tusentals elever en utbildning som i annat fall kanske inte varit möjlig för dem att få. Sjukhus och hälsovårdskliniker av detta slag har skänkt lindring åt otaliga människor i avlägsna och otillgängliga trakter. Det humanitära arbete som Albert Schweitzer och ”Moder” Teresa bedrivit är till exempel väl känt över hela världen och har lett till att båda har erhållit Nobels fredspris.
Å andra sidan måste vi fråga oss: Har detta sociala evangelium fyllt sitt syfte? Har det gjort verkliga kristna av dem som fått del av denna välgörenhetsverksamhet? Har det skänkt människorna sann tro och ett hopp för framtiden? Och en ännu viktigare fråga: Är detta vad Jesus hade i tankarna när han sade till sina lärjungar att ”detta evangelium om Riket skall predikas i hela världen”? — Matteus 24:14, Hedegård.