Inblick i nyheterna

Själviska motiv

Kort efter det att nazistledaren Adolf Hitler hade kommit till makten år 1933, slöt han ett konkordat med katolska kyrkan. Detta konkordat gav Hitler vetorätt vid utnämning av tyska biskopar i utbyte mot vissa privilegier som beviljades kyrkan. Men vilken av de två parterna gagnades mest? En ny fransk katolsk uppslagsbok ger ett öppenhjärtigt svar på denna fråga.

”Påven Pius XI ... ansåg det absolut nödvändigt att skydda den tyska kyrkan genom ett konkordat. Man förhandlade om detta mellan april och juli 1933. Även om konkordatet formellt gynnade katolska kyrkan, innebar det i själva verket en framgång för Hitler, eftersom det skänkte erkännande åt hans regim. Eftersom Hitler dessutom ständigt bröt mot det, blev påven beskylld för att lugna katolska samveten och avväpna biskoparna genom att ingå en dåraktig överenskommelse.”

I våra dagar kritiseras katolska kyrkan öppet, särskilt i Frankrike och Tyskland, för dess hierarkis kompromissande under nazistregimen. Problem av detta slag uppstår när kyrkliga ledare underlåter att rätta sig efter Jesu Kristi ord och föredöme, hans som sade om sina sanna efterföljare: ”De är inte någon del av världen, alldeles som jag inte är någon del av världen.” (Johannes 17:16) De kyrkliga ledarna har visserligen genom sådana kompromisser fjäskat sig till de politiska elementens ynnest, men vad har detta betytt för deras förhållande till Gud? I sitt brev till medkristna skrev Jesu lärjunge Jakob varnande: ”Vänskapen med världen är fiendskap med Gud.” — Jakob 4:4.

Lotteriförlorare

Oddsen står omkring 14 miljoner mot ett att man skall vinna högsta vinsten i ett speciellt lotteri i Canada. Miljoner människor spelar likväl regelbundet på statligt stödda lotterier, rapporteras det i den kanadensiska dagstidningen The Globe and Mail. Undersökningar visar att lotterier inte har någon annan dragningskraft än hoppet att man skall få högsta vinsten, vilket ofta underblåses av annonsering som riktar uppmärksamheten ”på vinsten och på vad man riskerar genom att underlåta att köpa en lott”. Eftersom lotteriets syfte är att ge behållning och åstadkomma få vinnare, framlägger annonsörer dagligen sina argument i ”hopp om att säkerställa vanemässiga köp”.

Fungerar detta? Ja! Doktor Durand Jacobs rapporterade i tidskriften American Health om hasardspelandets ökning bland tonåringar och pekade på lotterierna som upptakten till deras hasardspel, ”eftersom de är billiga, åtkomliga och befrämjade som helt i sin ordning”. Han tillägger: ”Lotteriet är råttfångaren som leder ungdomar till andra former av vanemässigt hasardspelande.” En kanadensisk auktoritet på tvångsmässigt hasardspel säger: ”Den som vill påstå att lotterier inte är hasardspel endera handlar dumt eller är dum. ... Vi ger ut hundratals miljoner dollar på lotterier i hopp om att vinna något. Det är hasardspel.”

Lotterier främjar kärlek till pengar. Ordföranden i en organisation för rådgivning åt tvångsmässiga hasardspelare i Connecticut i USA, dr Marvin Steinberg, konstaterade att tonåringar med hasardspelsproblem använde sina lunchpengar, stal pengar och gjorde sig skyldiga till butikssnatteri för att uppehålla sin hasardspelsvana. Aposteln Paulus’ ord är verkligen sanna: ”Kärleken till pengar är ... en rot till alla slags skadliga ting, och genom att trakta efter denna kärlek har några ... genomborrat sig själva överallt med många kval.” — 1 Timoteus 6:9, 10.