Mars

De äldste tänker framåt och vill därför dela med sig av sin långa erfarenhet till yngre bröder. (Ps. 71:17, 18) Äldste som övar andra är en välsignelse för församlingen. När de gör det stärker de församlingens andliga försvar. Hur då? Sådan övning leder till att fler bröder blir rustade att hjälpa vännerna att vara enade och starka, inte bara nu utan framför allt under den stora vedermödan som ligger alldeles framför oss. (Hes. 38:10–12; Mik. 5:5, 6) Därför vädjar vi till er, kära äldstebröder, att öva andra bröder regelbundet – och att börja nu. Vi förstår självklart att du som är äldste har fullt upp med att ta hand om viktiga uppgifter i församlingen, och det känns kanske som att du redan ligger på gränsen för vad du klarar av. Därför kan du behöva använda en del av den tid du lägger på dina uppgifter i församlingen till att i stället öva andra. (Pred. 3:1) Det skulle vara en bra investering. w15 15/4 1:8–10

Vi vet ju att Bibeln är Guds budskap till hela mänskligheten. Men kan den hjälpa oss som individer att komma närmare Jehova? Ja, definitivt. Hur då? När du läser och studerar Bibeln, var då vaken för hur du reagerar på det du läser och fundera på hur du kan tillämpa det i ditt eget liv. När du gör det låter du i själva verket Jehova tala till dig. Han blir då din vän, och du dras närmare honom. (Hebr. 4:12; Jak. 1:23–25) Tänk till exempel på hur du reagerar när du läser Jesus ord: ”Sluta upp med att samla skatter åt er på jorden.” (Matt. 6:19, 20) Om du känner att du redan gör ditt bästa för att låta sanningen komma på första plats i livet kommer de här orden att vara som beröm från Jehova. Men om du däremot känner att du skulle behöva förenkla livet och bli mer inriktad på att tjäna Jehova har han faktiskt uppmärksammat dig på vad du kan göra för att komma närmare honom. w15 15/4 3:3–5

När vi precis som Paulus gör så mycket vi kan i predikoarbetet, kan vi lita på att vi kommer att ”få allt det andra” vi behöver. (Matt. 6:33) Vi som är förkunnare har blivit anförtrodda ”de goda nyheterna”, och Jehova ser oss som sina ”medarbetare”. (1 Thess. 2:4; 1 Kor. 3:9) När vi är fullt engagerade i det här arbetet blir det lättare för oss att vänta på att Jehova ska besvara våra böner. Vi vill alla ha som mål att komma närmare Jehova för varje dag som går. När en situation gör oss oroliga försöker vi tänka att den kan ge oss en möjlighet att stärka vårt förhållande till honom. Så läs och studera Bibeln regelbundet. Be ofta till Jehova och ha fullt upp i tjänsten för honom. Då bygger du upp din förtröstan på att han kommer att hjälpa dig igenom de svårigheter du kämpar med nu och vilka prövningar du än kan drabbas av i framtiden. w15 15/4 4:17, 18

Stolthet kan störa friden i församlingen. Om vi innerst inne känner motvilja mot andra och ser ner på dem, kanske vi säger eller gör något som efterlämnar djupa sår. (Ords. 12:18) Om vi har en tendens att känna oss överlägsna andra måste vi komma ihåg att ”var och en som har ett stolt hjärta är avskyvärd för Jehova”. (Ords. 16:5) Vi måste också granska vår inställning till personer som har en annan etnisk bakgrund eller tillhör en annan kultur. Om vi känner oss stolta över vårt ursprung blundar vi för det faktum att Gud ”från en enda människa gjort varje nation av människor”. (Apg. 17:26) Vi har alla samma ursprung eftersom vi alla härstammar från Adam. Tanken att en del folkgrupper skulle vara överlägsna eller underlägsna andra strider därför mot sunt förnuft. Ingen skulle bli mer belåten än Satan om vi lät en sådan inställning bryta ner vår kristna kärlek och enhet. (Joh. 13:35) Om vi ska kunna stå emot Satan och vinna över honom måste vi undvika alla former av negativ stolthet. (Ords. 16:18) w15 15/5 2:8, 9

Vi är verkligen glada och tacksamma över att Jehova har lovat oss en underbar framtid utan lidande. Både de smorda och de ”andra fåren” ser fram emot att få leva för evigt, antingen i himlen eller på jorden. (Joh. 10:16; 17:3; 1 Kor. 15:53) Men vi är inte där än, och Jehova förstår hur vi känner det när vi drabbas av olika problem. Det gjorde han också på israeliternas tid. Jehova led med sitt folk när de var slavar i Egypten. Ja, ”i allt deras kval led han kval”. (Jes. 63:9) Och när judarna hundratals år senare skulle bygga upp templet igen kände de sig rädda för sina fiender. Då sa Jehova: ”Den som rör vid er, han rör vid min ögonsten.” (Sak. 2:8) Precis som en mamma har oerhört starka känslor för sitt barn, så älskar Jehova sitt folk och vill hjälpa dem. (Jes. 49:15) Vi ser alltså att Jehova kan sätta sig in i andras situation, och den förmågan har han gett oss också. (Ps. 103:13, 14) w15 15/5 4:2

Menade Jesus att det alltid skulle finnas fattiga människor på jorden? Nej, han menade att det skulle finnas fattiga människor så länge den här korrupta världen består. Nu lever hundratals miljoner människor i fattigdom, men Jehova har lovat att allt lidande snart ska försvinna. (Ps. 72:16) Jesus underverk är en garanti för att han både vill och kan använda sin kraft till nytta för oss. (Matt. 14:14–21) Vi kan naturligtvis inte göra underverk, men vi kan använda vår tid och våra krafter till att berätta för andra om den fantastiska framtid som Bibeln utlovar. Som Jehovas vittnen känner vi att det är vår skyldighet att göra det. (Rom. 1:14, 15) Ja, när vi tänker på allt som Jesus snart ska göra blir vi motiverade att förkunna de goda nyheterna om Guds rike. (Ps. 45:1; 49:3) w15 15/6 1:7, 10, 11

När vårt förhållande till Jehova är det viktigaste för oss vill vi att alla sidor av vårt liv ska göra honom glad, även det vi tänker på. Om våra tankar är inriktade på sådant som är rätt och rent kan vi också få ”ett rent hjärta”. (Ps. 24:3, 4; 51:6; Fil. 4:8) Jehova har naturligtvis förståelse för att vi är ofullkomliga och att orena tankar kan dyka upp. Men eftersom han är vår bästa vän och vi inte vill göra honom besviken, gör vi allt vi kan för att stå emot orätta tankar och hålla sinnet rent. (1 Mos. 6:5, 6) Vi kan visa att vi litar på Jehova genom att be honom om hjälp att övervinna orena tankar. När vi närmar oss honom i bön så närmar han sig oss. Han ger oss generöst av sin heliga ande för att vi ska få styrka att stå emot omoraliska tankar och bevara en hög moral. w15 15/6 3:4, 5

Lägg märke till att det här inte är en begäran om att få ”mitt” bröd för denna dag, utan ”vårt” bröd. Victor, en kretstillsyningsman i Afrika, säger: ”Jag tackar ofta Jehova för att min fru och jag inte behöver vara så bekymrade över hur vi ska få mat eller vem som ska betala hyran. Våra bröder tar omtänksamt hand om oss varje dag. Men däremot brukar jag be om att de som hjälper oss ska kunna klara av den pressade ekonomiska situation de själva har.” Även om vi har mat så att det räcker och blir över, kan vi tänka på våra bröder som är fattiga eller har drabbats av katastrofer. Vi vill naturligtvis be för dem, men vi vill också göra sådant som stämmer överens med våra böner. Vi kan till exempel dela med oss av det vi har till vänner som har det svårt. Och vi kan ge bidrag till den världsvida verksamheten och vara säkra på att pengarna används på bästa sätt. (1 Joh. 3:17) w15 15/6 5:4–6

Profeten Jesaja förutsade att den jordiska delen av Jehovas organisation skulle genomgå många förändringar till det bättre. (Jes. 60:17) De yngre och nyare bland oss kanske har läst om sådana förändringar eller hört talas om dem. Men många av våra bröder och systrar har själva fått uppleva dem! Inte undra på att de är övertygade om att Jehova använder Jesus, vår kung, för att vägleda sin organisation. De vet att deras övertygelse är välgrundad, och när vi hör dem uttrycka sin tro på Jehova stärker det vår egen tro och förtröstan på honom. Oavsett hur länge vi har varit med i sanningen måste vi berätta för andra om Jehovas organisation. Att det över huvud taget finns ett andligt paradis mitt i den här onda, korrupta och kalla världen är verkligen ett nutida underverk! w15 15/7 1:12, 13

Harmageddonkriget leder till att Jehovas namn blir upphöjt. Då kommer alla getlika människor att ”gå bort till evigt avskärande”. (Matt. 25:31–33, 46) Jorden ska äntligen bli fri från all ondska, och ”den stora skaran” ska få överleva den här avslutande delen av den stora vedermödan. Vad vill vi göra nu, med tanke på de spännande tider som ligger framför oss? Aposteln Petrus skrev under inspiration: ”Då nu allt detta således skall upplösas, vad slags människor bör då inte ni vara, med gärningar som hör ett heligt uppförande och gudhängivenhet till, medan ni väntar på Jehovas dags närvaro och ständigt har den i tankarna ... Därför, ni älskade, då ni nu väntar på detta, så gör ert yttersta för att slutligen av honom bli funna fläckfria och oklanderliga och i frid.” (2 Petr. 3:11, 12, 14) Vi vill hålla oss andligt rena och ge vårt stöd åt fredens kung, Jesus Kristus. w15 15/7 2:17, 18

Jehovas organisation lägger ner stora resurser på att bygga Rikets salar. Och arbetet med att projektera, bygga och renovera dem utförs av oavlönade volontärer. Sedan den 1 november 1999, när programmet för byggandet av Rikets salar i länder med begränsade resurser började, har det byggts över 28 000 Rikets salar världen över. Det innebär att det i genomsnitt har byggts fem Rikets salar om dagen under 15 år. Anordningen med att bygga Rikets salar överallt där det behövs är i linje med den bibliska principen att någras överflöd kan avhjälpa andras brist, ”så att det kan ske en utjämning”. (2 Kor. 8:13–15) Många församlingar som aldrig skulle ha haft råd att bygga en egen Rikets sal har på så sätt ändå kunnat få en fin möteslokal. w15 15/7 4:9–11

Tecknet på Jesus närvaro skulle vara tillräckligt tydligt för att hans vaksamma efterföljare skulle lägga märke till det. (Matt. 24:27, 42) Och sedan 1914 har de olika delarna av Jesus tecken blivit uppfyllda. Vi är helt övertygade om att vi nu lever i ”avslutningen på tingens ordning”, en begränsad tidsperiod som kommer att sluta med att Satans onda värld tas bort. (Matt. 24:3) Så vilka skäl har vi att vänta uppmärksamt på att slutet ska komma? Jesus har sagt att vi ska göra det. Dessutom kan vi se tecknet på hans närvaro. Vi tror inte att slutet är nära för att vi är naiva och tror allt vi hör, utan för att vi ser tydliga bevis på att Bibelns profetior håller på att uppfyllas. Därför håller vi oss vakna och är beredda på att slutet ska komma. w15 15/8 2:8, 9

I paradiset kommer det att finnas utrymme för att göra sådant som vi tycker är roligt. Det är ju Jehova som har skapat oss med en önskan att göra sådant som vi tycker om, och han vill att vi ska njuta av livet. (Pred. 2:24) Han har faktiskt lovat att han ska ge ”allt levande ... vad de önskar”. Naturligtvis behöver vi koppla av och ha roligt, men vi njuter ännu mer av det om vi sätter vårt förhållande till Jehova på första plats i livet. Så kommer det att vara i paradiset också. Det bästa för oss är därför att ”först söka kungariket” och att fokusera på alla andliga gåvor Jehova ger oss. (Matt. 6:33) I paradiset kommer vi att vara lyckliga på ett sätt som vi aldrig har varit tidigare. Vi kan visa hur mycket vi längtar efter ”det verkliga livet” genom att förbereda oss för det redan nu. w15 15/8 3:17, 18

Under sin tid på jorden som fullkomlig människa var Jesus omgiven av ofullkomliga människor. Han uppfostrades av ofullkomliga föräldrar och hade ofullkomliga syskon. Till och med hans närmaste efterföljare påverkades av den stolta, själviska inställning som var så vanlig i samhället omkring dem. Kvällen innan Jesus blev dödad uppstod till exempel ”en hetsig dispyt bland dem om vilken av dem som tycktes vara störst”. (Luk. 22:24) Men Jesus var övertygad om att hans ofullkomliga efterföljare skulle mogna andligen och grunda en enad församling. Samma kväll bad han till sin himmelske Far att han skulle hjälpa dem att ”vara ett”. Sedan sa han: ”Alldeles som du, Fader, är i gemenskap med mig och jag är i gemenskap med dig.” Och han tillade: ”För att de skall vara ett alldeles som vi är ett.” (Joh. 17:21, 22) w15 15/9 1:10, 11

Man skulle kunna jämföra vinden och vågorna kring Petrus när han gick på vattnet med de prövningar och frestelser vi stöter på i våra liv. Även om de är riktigt svåra kan Jehova hjälpa oss att stå fasta. Det var inte en kastvind eller en stor våg som fick Petrus att börja sjunka. Tänk på hur den här händelsen beskrivs: ”När han såg den hårda vinden blev han rädd.” (Matt. 14:24–32) Det var alltså när Petrus inte hade Jesus i fokus längre som hans tro började svikta. Om vi börjar titta för mycket på ”den hårda vinden” skulle vi också kunna börja sjunka, dvs. tvivla på att Jehova verkligen kommer att hjälpa oss. Det finns en risk att vår tro skulle kunna försvagas, och den risken måste vi ta på allvar. Bibeln säger ju att brist på tro är en ”synd som lätt snärjer in oss”. (Hebr. 12:1) Petrus erfarenhet visar att tron kan försvagas fort om vi fokuserar på fel saker. w15 15/9 3:1, 6, 7

Vad gör du när du får en present? Förmodligen vill du visa din uppskattning på något sätt. Dessutom vill du säkert använda det du fått och inte ta det för givet. Jehova ger oss alltid det vi behöver för att kunna leva och vara lyckliga. Visst motiverar det oss att visa att vi älskar honom? Under flera hundra år fick israeliterna uppleva hur Jehova tog hand om dem och välsignade dem, både materiellt och andligt. (5 Mos. 4:7, 8) För att Jehova skulle fortsätta välsigna dem behövde de följa hans lag. Bland annat skulle de offra ”det bästa av den första mogna grödan” i landet åt honom. (2 Mos. 23:19) På det här sättet kunde de visa att de var tacksamma för allt Jehova gjorde för dem och att de inte tog hans kärlek för given. (5 Mos. 8:7–11) w15 15/9 5:5, 6

Kan du se Jehovas hand i ditt liv? Tänk på följande: Du kanske känner att Jehova påverkade saker och ting så att du hittade sanningen. Du kanske har varit på ett möte någon gång och hört ett tal som fick dig att säga: ”Det var precis vad jag behövde!” Eller har du fått bönesvar? Har du någon gång bestämt dig för att göra mer i tjänsten och sedan sett hur Jehova har hjälpt dig att lösa det rent praktiskt? Eller har du sagt upp dig från ett jobb för sanningens skull och sett att Jehova har uppfyllt sitt löfte om att aldrig överge dig? (Hebr. 13:5) Om vi håller oss nära Jehova och är ”renhjärtade” kan vi se att han hjälper oss på många olika sätt. Hur kan vi vara ”renhjärtade”? Vi måste se till att våra tankar är rena, och vi måste sluta göra sådant som är fel. (2 Kor. 4:2) När vi stärker vår andlighet och gör det som är rätt blir vi sådana som ser Gud. w15 15/10 1:17, 19

Bland folket i Jerusalem fanns det några grekiska proselyter som tydligen var imponerade av det Jesus hade gjort. Därför frågade de aposteln Filippus om de kunde få träffa Jesus. Men med tanke på de viktiga händelser som låg framför Jesus lät han sig inte distraheras. Han försökte inte vinna popularitet och omge sig med folk som kunde stödja honom och försvara honom mot hans fiender. Efter att ha förklarat att han snart skulle dö sa han till Andreas och Filippus: ”Den som håller av sin själ tillintetgör den, men den som hatar sin själ i den här världen skall bevara den för evigt liv.” (Joh. 12:20–25) Så i stället för att stilla de här grekernas nyfikenhet sa han det vi läser i dagens text, att de som ville följa honom behövde ha samma självuppoffrande inställning som han hade. Filippus tog säkert med sig de här uppmuntrande tankarna tillbaka till de grekiska proselyterna. Men även om Jesus var helt inriktad på det viktiga predikoarbetet, så tänkte han inte bara på arbete. w15 15/10 3:13, 14

Trots att Jesus lärjungar ofta diskuterade om vem som var störst, gav han inte upp hoppet om dem. Men han såg inte heller genom fingrarna med deras felsteg, utan tillrättavisade dem gång på gång. Han var mild och kärleksfull när han gjorde det, och han valde alltid rätt tillfälle. (Mark. 9:33–37) Visa att du älskar dina barn genom att fostra dem. Ibland räcker det med att förklara varför något är rätt eller fel. Men vad ska man göra om barnen inte lyder? (Ords. 22:15) Försök då att efterlikna Jesus. Fortsätt att tålmodigt fostra dina barn på ett kärleksfullt och milt sätt. Ge dem vägledning, övning och tillrättavisning, och var noga med att välja rätt tidpunkt. ”Mina föräldrar tillrättavisade mig aldrig medan de var upprörda och arga eller utan att förklara varför”, berättar Elaine, en syster i Sydafrika. Hon fortsätter: ”Det gjorde att jag kände mig trygg. Jag visste var gränserna gick, och jag förstod vad som förväntades av mig.” w15 15/11 1:5, 6

Hur skulle vår framtid se ut om inte kärlek var Guds främsta egenskap? För att förstå det behöver vi bara se på världshistorien och hur människor har härskat över varandra under inflytande av den här världens kärlekslöse och hatiske gud, Satan Djävulen. (2 Kor. 4:4; 1 Joh. 5:19; Upp. 12:9, 12) Framtiden skulle verkligen se mörk ut om inte Jehova älskade oss. När Satan gjorde uppror mot Jehovas styre ifrågasatte han Jehovas ställning som universums härskare, och menade i själva verket att hans eget styre skulle vara bättre än Skaparens. (1 Mos. 3:1–5) Jehova tillät Satan att försöka bevisa sin sak, men bara under en begränsad tidsperiod. I sin stora vishet har Jehova låtit det gå tillräckligt med tid för att undanröja alla tvivel om att hans styre är det allra bästa. Historien talar sitt tydliga språk: Varken Satan eller människor kan styra på ett bra sätt. w15 15/11 3:3, 4

Om vi är ödmjuka blir det lättare för oss att följa en viktig princip som Jesus tog upp i sin bergspredikan: ”Ni har hört att det sades: ’Du skall älska din nästa och hata din fiende.’ Men jag säger er: Älska era fiender och be för dem som förföljer er, så att ni visar er vara söner till er Fader som är i himlarna; han låter ju sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.” (Matt. 5:43–45) Ja, vi som tjänar Jehova måste lära oss att älska våra fiender hur de än behandlar oss. I alla sidor av vårt liv måste vi både i vår inställning och i våra handlingar visa att vi älskar Jehova och våra medmänniskor. Även om en del inte tycker om budskapet om riket, så är vi kärleksfulla mot dem och hjälper dem om de är i behov av hjälp. w15 15/11 4:17, 19, 20

Guds folk har i alla tider använt talets och språkets gåva för att lovprisa Jehova och berätta för andra om hans vilja. I modern tid har Guds folk använt den här gåvan för att översätta Bibeln, så att ännu fler kan lära känna Jehova. Det finns tusentals bibelöversättningar, men de skiljer sig åt när det gäller hur troget de förmedlar budskapet i grundtexten. På 1940-talet fastställde den kommitté som utarbetade Nya världens översättning på engelska några grundläggande översättningsprinciper, som har tillämpats på mer än 130 språk: 1) Att ära Guds namn genom att ta med det på de ställen i Bibeln där det hör hemma. (Matt. 6:9) 2) Att översätta det ursprungliga inspirerade budskapet bokstavligt där så är möjligt, men att förmedla rätt tanke när en ordagrann översättning skulle ge fel betydelse. 3) Att använda ett språk som är lätt att förstå och som gör att man vill fortsätta läsa. (Neh. 8:8) w15 15/12 2:1, 2

En otydlig trumpetsignal skulle kunna leda till katastrof för en stridshär. Om vi uttrycker oss alltför luddigt kan det bli förvirrande och vilseledande för andra. (1 Kor. 14:9) Samtidigt måste vi naturligtvis vara försiktiga så att vi inte uttrycker oss taktlöst bara för att vi vill vara tydliga. Jesus var verkligen ett fint föredöme när det gäller att uttrycka sig väl. Tänk till exempel på hans korta men kärnfulla tal i Matteus, kapitel 5–7. Han krånglade inte till det med svåra uttryck eller otydliga formuleringar och använde inte heller hårda eller sårande ord. I stället talade han på ett enkelt och tydligt sätt för att nå hjärtat hos dem som lyssnade. Ett exempel på det är när han ville försäkra sina lärjungar om att de inte behövde oroa sig för hur de skulle få mat för dagen. Han påminde dem om att Jehova ger fåglarna mat och frågade sedan: ”Är ni inte värda mer än de?” (Matt. 6:26) Med de här fina, enkla orden kunde Jesus uppmuntra sina lärjungar och hjälpa dem att förstå en viktig sanning. w15 15/12 3:13, 14

Vad är broderlig kärlek? Det grekiska ord som Paulus använde, filadelfịa, betyder ordagrant ”tillgivenhet för en bror”. Broderlig kärlek är den starka och varma tillgivenhet man känner för en familjemedlem eller en nära vän. (Joh. 11:36) Vi kallar inte bara varandra bröder och systrar – vi är bröder och systrar. (Matt. 23:8) Paulus sa: ”Ha i broderlig kärlek öm tillgivenhet för varandra. Ta ledningen i att bevisa varandra ära.” (Rom. 12:10) Den här versen sätter ord på det starka band vi har till varandra. Tillsammans med agạpē, kärlek som bygger på kristna principer, bidrar broderlig kärlek till den starka sammanhållningen och enheten bland Guds folk. Alla sanna kristna är våra bröder och systrar, oavsett vilken nationalitet de har. (Rom. 10:12) Jehova har lärt oss att älska varandra som bröder. (1 Thess. 4:9) w16.01 1:5, 6

Vår kärlek till Jesus får oss att gå in för att predika och göra lärjungar. (Matt. 28:19, 20; Luk. 4:43) I samband med minneshögtiden finns möjligheten att vara hjälppionjär och använda 30 eller 50 timmar i tjänsten. Skulle du kunna anpassa ditt schema och pröva på det? En 84-årig broder som var änkeman kände att han inte kunde vara hjälppionjär på grund av sin ålder och dåliga hälsa. Men pionjärerna i området bestämde sig för att hjälpa honom. De ordnade med skjuts och lämpliga distrikt, och tack vare det kunde han nå sitt 30-timmarsmål. Skulle du kunna hjälpa någon att vara hjälppionjär i mars eller april? Alla kan naturligtvis inte vara hjälppionjärer, men vi kan ändå ta vara på den tid och energi vi har för att utöka vår tjänst för Jehova. w16.01 2:7, 11

Det går inte att med säkerhet få reda på namnen på alla smorda på jorden i dag, så hur kan de andra fåren ”gå med” dem? Lägg märke till vad som sägs om de tio männen i Sakarjas profetia. De skulle ”gripa tag i mantelfliken på en judisk man och säga: ’Vi vill gå med er, för vi har hört att Gud är med er.’” Även om versen bara nämner en enda judisk man, så visar pronomenet ”er” att det syftar på mer än en person. Den judiske mannen måste alltså representera en grupp av människor, inte en enda individ. Det är därför inte nödvändigt att identifiera varje enskild smord och sedan följa honom eller henne. Vi behöver i stället identifiera de smorda som grupp betraktade och därefter ge dem vårt stöd. Ingenstans i Bibeln uppmanas vi att följa en människa. Det är Jesus som är vår ledare. (Matt. 23:10) w16.01 4:4

Från vaggan till graven är det kärlek vi behöver mest av allt. Vi människor behöver och längtar efter kärlek, och inte bara romantisk kärlek. Vi behöver vänner, och vi behöver knyta an till andra. Men framför allt behöver vi Jehovas kärlek. Många tycker att det är svårt att tänka sig att man kan bli nära vän med en allsmäktig Gud. Är det så vi känner det? Absolut inte! Som Bibeln visar har många ofullkomliga människor blivit Guds vänner. Det är värt att fundera på vad vi kan lära oss av dem. Varför det? Därför att vi helt enkelt inte kan ha något viktigare mål i livet än att bygga upp en nära vänskap med Gud. Ett bra exempel på en som gjorde det är Abraham. (Jak. 2:23) Hur kunde han bli Guds vän? En viktig del i det hela var hans tro. Bibeln kallar faktiskt Abraham en ”far till alla som har tro”. (Rom. 4:11) w16.02 1:1, 2

Trots att Hiskia var son till en av de värsta kungarna i Juda, blev han själv en av de bästa. (2 Kung. 18:6) Han tog itu med de hemska missförhållanden som hade uppstått under hans fars styre. Hiskia renade templet, bad att Gud skulle förlåta folkets synder och förstörde många hedniska gudabilder i en omfattande kampanj mot avgudadyrkan. (2 Krön. 29:1–11, 18–24; 31:1) När Sanherib, kungen i Assyrien, längre fram hotade att angripa Jerusalem var Hiskia ett fantastiskt exempel på att visa tro och mod. Han litade på att Jehova skulle beskydda sitt folk och stärkte dem i både ord och handling. (2 Krön. 32:7, 8) Vid ett tillfälle behövde han bli tillrättavisad för att han hade en högmodig inställning, och då ödmjukade han sig. (2 Krön. 32:24–26) Hiskia är verkligen ett fint föredöme för oss. Hans bakgrund fick varken förstöra hans liv eller beröva honom hans framtid. Han visade i stället att han var Jehovas vän. w16.02 2:11

Vi kan sätta lojaliteten mot Jehova främst och samtidigt vara lojala mot andra genom att handla kärleksfullt och omtänksamt. Vi kan ta ett exempel. Vi kanske är helt säkra på att en medtroende har syndat allvarligt. Och om det handlar om en nära vän eller släkting kanske vi känner extra starkt att vi vill vara lojala mot honom eller henne. Men samtidigt vet vi att vår lojalitet mot Jehova alltid måste komma i första hand. Skulle vi dölja en synd skulle vi faktiskt vara illojala mot Jehova. Så därför vill vi vara lydiga mot Jehova och vänligt men bestämt försöka få vår vän eller släkting att själv prata med de äldste. Om han eller hon inte gör det inom en rimlig tidsperiod bör vår lojalitet mot Gud få oss att gå till de äldste och berätta vad som hänt. När vi gör det visar vi både att vi är lojala mot Jehova och att vi älskar vår vän eller släkting. De äldste kommer att försöka föra honom eller henne till rätta igen på ett milt och kärleksfullt sätt. (3 Mos. 5:1) w16.02 4:14

Vad är ”gärningar som hör ... gudhängivenhet till”? Det handlar bland annat om att vara med på möten och gå i tjänsten. Men det gäller också sådant som andra inte kan se, som dina egna böner till Jehova och ditt personliga studium. När vi har överlämnat vårt liv åt Jehova ser vi inte det här som något påtvingat eller jobbigt. I stället känner vi som kung David, som skrev: ”Att göra din vilja, min Gud, är min glädje, och din lag är i mitt inre.” (Ps. 40:8) Kom ihåg att när du har överlämnat dig åt Jehova och blivit döpt har du ett personligt ansvar inför honom. Att du tjänar Jehova får alltså inte hänga på någon annan – inte ens dina föräldrar. När du utför ”gärningar som hör ett heligt uppförande och gudhängivenhet till” visar du att du har gjort sanningen till din egen och att du snart är redo för dopet. w16.03 2:10, 12, 15

Den mosaiska lagen var som en skyddande mur mot den låga moralen och de falska religiösa sedvänjorna i nationerna omkring israeliterna. När de lyssnade på Jehova välsignade han dem, men när de inte gjorde det fick det förödande konsekvenser. (5 Mos. 28:1, 2, 15) Lagen förberedde dem också för en händelse som var helt avgörande för att Jehovas vilja skulle kunna ske, nämligen att Messias skulle komma. Lagen påminde dem om att de var ofullkomliga och hjälpte dem att förstå att de behövde en lösen, ett fullkomligt offer som kunde täcka över deras synder helt och hållet. (Gal. 3:19; Hebr. 10:1–10) Lagen hjälpte också till att bevara den släktlinje som Messias skulle komma i och hjälpte israeliterna att identifiera honom när han framträdde. Ja, lagen var som en tillfällig ledsagare, eller ”uppfostrare”, som ledde dem till Kristus. w16.03 4:6, 7