April

En gång i tiden hade han ett gott förhållande till Jehova. Men vid en viss tidpunkt började han längta efter att människor skulle tillbe honom. I stället för att slå bort det här orätta begäret gav han näring åt det och lät det växa tills det fick honom att synda. (Jak. 1:14, 15) Vi känner den här andevarelsen som Satan. Han ”stod inte fast i sanningen”, utan gjorde uppror mot Jehova och blev ”lögnens fader”. (Joh. 8:44) Ända sedan sitt uppror har Satan visat sig vara Jehovas främsta fiende och en fiende till hela mänskligheten. De titlar han fått visar hur djupt han sjunkit i sin ondska. Ordet ”Satan” betyder ”motståndare”, och det visar hur han ser på Guds styre. Han hatar det och kämpar emot det med näbbar och klor. Det finns inget Satan hellre vill än att Jehovas styre ska få ett slut. w15 15/5 1:1, 2

När vi studerar Bibeln får vi hjälp att se sidor hos oss själva som vi behöver arbeta på. Vi lär oss också mer om vad Jehova har gjort för oss och hur han är som person, och det gör att vi älskar honom ännu mer. Och ju starkare känslor vi får för Jehova, desto starkare känslor får han för oss, och det gör att vår vänskap med honom blir ännu djupare. Men för att vi ska kunna komma närmare Jehova är det viktigt att vi studerar med rätt motiv. I Johannes 17:3 sägs det: ”Detta betyder evigt liv: att de lär känna dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt ut, Jesus Kristus.” Vårt mål bör alltså vara att lära känna Jehova bättre som person, inte bara att ta in fakta. (2 Mos. 33:13; Ps. 25:4) När vi gör det blir vi inte överdrivet oroliga om det inte alltid förklaras i Bibeln varför Jehova gjorde på ett visst sätt. w15 15/4 3:6–8

Några äldste som har hjälpt andra bröder att gå framåt andligen fick för inte så länge sedan frågan hur de har lyckats med det. Trots att de har väldigt olika omständigheter, gav de i princip samma svar. Vad förstår vi av det? Jo, att övning grundad på bibliska principer fungerar lika bra ”överallt i varje församling”, precis som det var på Paulus tid. Innan en äldste börjar ge övning måste han skapa de rätta förutsättningarna. En trädgårdsmästare måste bearbeta eller luckra upp jorden innan han sår frön, och på samma sätt måste en äldste förbereda och uppmuntra en broder innan han kan hjälpa honom att utveckla nya förmågor. Men hur kan han skapa de rätta förutsättningarna för det? Han kan följa profeten Samuels exempel då han förberedde Saul för att leda Israel. (1 Sam. 9:15–27; 10:1) w15 15/4 1:11, 12

Mycket av det som är populärt i världen går rakt emot Bibelns normer. Naturligtvis betyder inte det att allt som världen har att erbjuda är av ondo. Men vi kan ändå utgå från att Satan använder det som finns i världen för att spela på våra känslor och försöka få oss att synda. Han vill att vi ska börja älska världen och inte längre ta vår tillbedjan av Jehova på allvar. (1 Joh. 2:15, 16) Några under den första kristna tiden började älska världen. Paulus skrev till exempel: ”Demas har ... övergett mig, eftersom han har fattat kärlek till den nuvarande tingens ordning.” (2 Tim. 4:10) Bibeln säger inte uttryckligen vad det var som Demas kände så starkt för att han övergav Paulus. Kanske var det materiella saker som blev viktigare för honom än tjänsten för Jehova. Vad orsaken än var gick han miste om fantastiska privilegier i sanningen. Var det värt det? Fanns det verkligen något som världen kunde erbjuda som överträffade de välsignelser han skulle ha fått om han hade fortsatt sitt samarbete med Paulus? (Ords. 10:22) w15 15/5 2:10, 11

Jesus kunde leva sig in i andras smärta, även om han själv aldrig hade varit i deras situation. Folk i allmänhet hade det inte så lätt. Många var rädda för de religiösa ledarna, som förde dem bakom ljuset och tyngde ner dem med sina egna regler. (Matt. 23:4; Mark. 7:1–5; Joh. 7:13) Jesus blev varken skrämd eller lurad av de religiösa ledarna, men han kunde ändå sätta sig in i hur folket kände det. Så ”när han såg folkskarorna kände han medlidande med dem, därför att de var skinnade och skuffade hit och dit som får utan herde”. (Matt. 9:36) Han var verkligen medkännande och kärleksfull, precis som sin Far. När Jesus såg människor som hade det svårt hjälpte han dem eftersom han älskade dem. Han visade alltså kärlek på samma sätt som sin Far. Vid ett tillfälle när Jesus och hans apostlar hade varit ute på en lång predikotur tänkte de vila sig lite på en avskild plats. Men när de kom dit var det många människor där som väntade på dem. Jesus förstod att de behövde hans hjälp, så trots att han var trött ”började [han] lära dem många ting”. (Mark. 6:30, 31, 34) w15 15/5 4:3, 4

Det största exemplet på Jehovas ofattbara vishet är hans förstfödde son, som var ”en mästerlig arbetare” vid sin Fars sida. Tänk så glad och nöjd Jesus måste ha blivit när han såg hur hans Far ”beredde himlen” och ”bestämde jordens grundvalar”. Men av allt som Jehova skapade tyckte Jesus särskilt mycket om ”människosönerna”. (Ords. 8:22–31) Ja, redan långt innan han kom till jorden älskade han människor. Längre fram visade Jesus sin lojalitet mot Jehova och sin kärlek till honom och till ”människosönerna” genom att villigt komma till jorden och ge sitt liv som ”en lösen i utbyte mot många”. (Matt. 20:28; Fil. 2:5–8) w15 15/6 2:1, 2

Är du tacksam för det Jehova har gjort för dig? I så fall gör du helt rätt i att överlämna dig åt honom och bli döpt. Kom ihåg att överlämnandet innebär att du lovar Jehova att göra hans vilja för evigt, oavsett vad som händer. Behöver du vara nervös eller rädd för att ge ett sådant löfte? Absolut inte! Jehova vill alltid ditt bästa, och han ”belönar dem som uppriktigt söker honom”. (Hebr. 11:6) Ditt liv kommer aldrig att bli sämre av att du överlämnar dig och blir döpt. Tvärtom kommer det bara att bli bättre! Tänk så olika Jehova och Satan är. Jehova vill ditt bästa, medan Satans intresse för dig enbart är själviskt. Han har ingenting av värde att erbjuda dem som ställer sig på hans sida. Hur skulle han kunna ge dig något som han själv inte har? (Upp. 20:10) w16.03 2:16, 18, 19

För att vi ska kunna få ett nära förhållande till Jehova måste vi vara övertygade om att han lyssnar på våra böner. Det är värt att tänka på att redan innan Jesus kom till jorden såg han att Jehova besvarade sina jordiska tjänares böner. Och sedan när Jesus själv var på jorden bad han till sin himmelske Far och berättade för honom vad han tänkte och kände. En gång bad han till och med en hel natt. (Luk. 6:12; 22:40–46) Skulle han ha gjort det om han hade trott att Jehova inte lyssnade på honom? Skulle han ha lärt sina lärjungar att be ifall böner i själva verket bara har en psykologisk effekt? Det är uppenbart att Jesus visste att Jehova verkligen lyssnar på böner. På samma sätt kan vi känna oss helt säkra på att Jehova ”hör bön”. (Ps. 65:2) w15 15/4 3:11, 13

När dina barn hör dina ödmjuka böner lär de sig att lita på Jehova. Ana från Brasilien berättar: ”När vi hade problem, till exempel när mina morföräldrar var sjuka, bad mina föräldrar om styrka att orka med situationen och om hjälp att fatta förståndiga beslut. De lämnade alltid saken i Jehovas händer, även när de kände sig extremt pressade. Det här lärde mig att förtrösta på Jehova.” När du ber tillsammans med dina barn, be då inte bara att Jehova ska hjälpa dem. Be att han ska hjälpa dig också. När barnen exempelvis hör att du ber om hjälp att våga vittna för en granne eller att be din arbetsgivare om ledigt för att kunna vara med vid en sammankomst, lär de sig att också lita på Jehova. w15 15/11 1:7, 8

Något av det bästa du kan göra för att få din kärlek till Jehova att växa är att tänka på lösenanordningen och vad den betyder för dig. (2 Kor. 5:14, 15; 1 Joh. 4:9, 19) Det kommer att få dig att vilja visa din uppskattning för den största gåva Jehova har gett oss människor. Din tacksamhet för Jesus lösenoffer skulle kunna illustreras så här: Tänk dig att någon räddade dig från att drunkna. Vad skulle du göra? Gå hem, se till att bli torr och sedan glömma bort vad den här personen gjort för dig? Självklart inte! Visst skulle du känna en stor tacksamhetsskuld? Du skulle ju ha honom eller henne att tacka för ditt liv! Vi har ännu mer att tacka Jehova och Jesus för. Tack vare deras kärlekshandling har vi hoppet att få leva för evigt i ett paradis här på jorden. w16.03 2:16, 17

Jehova litade på sin enfödde son, som hade varit lojal mot honom under en mycket lång tid i himlen. Även här på jorden var Jesus lojal och försvarade Jehovas ställning som den Högste när han utsattes för mycket svåra prövningar, ja, han var trogen ända in i döden. Vi kan verkligen vara tacksamma för att Jesus dessutom betalade den lösen som behövdes för att återköpa mänskligheten och därigenom gav oss möjlighet att få leva för evigt. Aposteln Johannes skrev: ”Av detta har Guds kärlek gjorts uppenbar i vårt fall, att Gud har sänt sin enfödde Son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Kärleken består i detta: inte i att vi har älskat Gud, utan i att han har älskat oss och sänt sin Son som ett försoningsoffer för våra synder.” (1 Joh. 4:9, 10) w15 15/11 3:13, 14

Vi har alla ärvt synd och död från Adam, så ingen av oss kan säga: ”Jag behöver inte lösenoffret.” Oavsett hur trogna vi är, så är vi helt beroende av Jehovas oförtjänta omtanke. Var och en av oss har fått en enorm skuld efterskänkt. Så vad bör Jehovas kärlek och barmhärtighet motivera oss att göra? Vi vill efterlikna Jehova, som är ”redo att förlåta”. Och om vi har blivit sårade av en broder eller syster så har vi ett gyllene tillfälle att göra det. (Ps. 86:5; Neh. 9:17) Om vi uppskattar Jehovas stora barmhärtighet mot oss, vill vi i vår tur ha överseende med andra och uppriktigt förlåta dem. Vi kan helt enkelt inte räkna med Jehovas kärlek och förlåtelse om vi inte själva älskar och förlåter andra. (Matt. 6:14, 15) Det kan naturligtvis inte förändra det förflutna, men det kommer definitivt att ha en positiv inverkan på vår framtid. w16.01 2:5, 15–17

Jesus sa det här för att hjälpa Petrus och de andra lärjungarna att lyfta blicken och tänka sig in i hur det skulle bli när de skulle styra tillsammans med honom i himlen och få hjälpa trogna människor på jorden att bli fullkomliga. Jehovas tjänare har i alla tider kunnat hålla sin tro stark genom att tänka på hur Jehova ska infria sina löften. Abel visste tillräckligt mycket om Jehovas avsikter för att kunna föreställa sig en bättre framtid och ha tro. Abraham kunde visa en enastående tro tack vare att han ”såg” uppfyllelsen av Jehovas löften om den utlovade avkomman. (1 Mos. 3:15) Mose hade ”blicken stadigt riktad mot utbetalningen av lönen”, och det hjälpte honom att fördjupa sin kärlek till Jehova och vara trogen mot honom. (Hebr. 11:26) Vår tro på Jehova och vår kärlek till honom hjälper oss att visualisera hans löften. w15 15/5 3:17, 18

En kristen som vill växa andligen följer Jesus exempel och nöjer sig inte bara med ytlig kunskap i Bibeln. Han gräver på djupet, eftersom han inser att ”den fasta födan är för de mogna”. (Hebr. 5:14) En mogen kristen söker efter ”den exakta kunskapen om Guds Son”. (Ef. 4:13) Så fråga dig själv: Läser jag Bibeln varje dag? Har jag ett schema för personligt studium? Avsätter jag tid varje vecka för den andliga familjekvällen? När du studerar Bibeln kan du hålla utkik efter principer som hjälper dig att förstå hur Jehova tänker och känner. Försök sedan tillämpa de här principerna när du ska fatta beslut. Då dras du ännu närmare Jehova. w15 15/9 1:5, 9, 10

Jesus vet allt om jordens ekologi och hur jordens resurser ska användas och fördelas på bästa sätt. När Jesus var på jorden visade han att han var ”Guds kraft” när han tog kontroll över naturkrafterna. Föreställ dig den här situationen: Jesus ligger i aktern på en båt och sover efter en lång och ansträngande dag i tjänsten. Vågorna slår mot båten och skummet yr. Vinden tjuter och båten kastas av och an, men ändå vaknar han inte. Lärjungarna blir rädda, så de väcker honom, och med panik i rösten säger de: ”Vi är nära att gå under!” (Matt. 8:25) Då reser han sig upp och talar strängt till vinden och sjön och säger: ”Tig! Var tyst!” (Mark. 4:39) Han befaller alltså stormen och sjön att lyda honom. Och vad händer? Det blir ”alldeles vindstilla”. Vilken kraft Jesus har! w15 15/6 1:12–14

När Jesus nämnde vårt bröd för dagen hade han troligtvis våra grundläggande behov i tankarna. Vid samma tillfälle pekade han på att Jehova klär de vilda blommorna och sa: ”Skall han då inte mycket hellre klä er, ni med lite tro?” Sedan avslutade han med att upprepa det viktiga rådet: ”Var aldrig bekymrade för morgondagen.” (Matt. 6:30–34) Det här visar att vi inte behöver oroa oss för framtida behov, utan att vi i stället ska vara nöjda om vi har det vi behöver för varje dag. Vi kanske till exempel ber om någonstans att bo, ett jobb för att försörja familjen och vishet att hantera hälsoproblem. Men om vi bara ber om sådana fysiska behov skulle det kunna tyda på en viss obalans. Våra andliga behov är mycket viktigare. Jesus sa: ”Människan skall inte leva bara av bröd, utan av varje uttalande som går ut genom Jehovas mun.” (Matt. 4:4) Så vi vill fortsätta be om att Jehova ska ge oss andlig mat i rätt tid. w15 15/6 5:4, 7, 8

Vi måste fortsätta be till Jehova om hjälp att göra det som är rätt och att stå emot sexuell omoral, även när det är svårt. Vår uppväxt eller tidigare livsstil kan göra att vi dras till sådant som Jehova inte godkänner. Men även om det är så, kan han hjälpa oss att göra de förändringar som behövs för att vi ska kunna fortsätta tjäna honom. Det fick kung David uppleva. Efter att ha varit otrogen med Batseba bad han: ”Skapa i mig ett rent hjärta, Gud, och lägg i mitt inre en ny, en fast ande.” (Ps. 51:10, 12) Ibland kan det kännas väldigt frestande att göra det som är fel eftersom vi är ofullkomliga, men Jehova kan hjälpa oss att bygga upp en önskan att lyda honom. Så även om vi kämpar med starka omoraliska begär kan Jehova hjälpa oss att få en ännu starkare önskan att lyda honom och göra det som är rätt. Han kan hjälpa oss att ta kontroll över våra skadliga tankar så att inte de tar kontroll över oss. (Ps. 119:133) w15 15/6 3:5, 6

Många av våra äldre vänner kommer ihåg när församlingarna hade en enda församlingstjänare och inte en äldstekrets, när varje land hade en landstjänare och inte en kommitté vid avdelningskontoret och när vägledningen kom genom Sällskapet Vakttornets president och inte genom organisationens styrande krets. Även om alla de här hängivna bröderna hade många trogna medarbetare, så var det i princip en enda person som hade ansvaret att fatta beslut i församlingarna och vid avdelningskontoren och huvudkontoret. På 70-talet kom förändringar som gjorde att ansvaret inte längre vilade på enskilda individer, utan på grupper av äldstebröder. De här förändringarna grundar sig på en bättre förståelse av det bibliska mönstret. Så i stället för att en enda person får vara tongivande, har vi nu nytta av de fina egenskaperna hos alla äldste, som Jehova har gett oss som ”gåvor”. (Ef. 4:8) w15 15/7 1:14, 15

Neutralitetsfrågan är alltid aktuell för oss kristna, inte bara i krigstid. Och detsamma kan sägas om vår lojalitet mot Jehova. Varför det? Eftersom vi älskar Jehova vill vi vara lojala mot honom och lyda honom. (1 Joh. 5:3) Vi vill följa hans höga normer, oavsett var vi bor eller var vi kommer ifrån. Det finns inget viktigare för oss än att vara lojala mot Jehova och hans rike. (Matt. 6:33) En förutsättning för att vi ska kunna vara det är att vi ”inte är någon del av världen”. (Joh. 17:11, 15, 16; Jes. 2:4) Många människor i den här världen känner en särskild lojalitet mot sitt land, sin region, sin kultur eller till och med sitt favoritlag. Tyvärr har det här lett till hat och rivalitet, och i extrema fall har det slutat i våld eller till och med folkmord. Det skulle vara väldigt lätt att ta ställning och dras med i de frågor som engagerar många i den här världen. w15 15/7 3:1, 2

Vi tillber en Gud som är helig och ren. Han är också ordningens Gud, och han vill att det ska synas i våra möteslokaler. Därför är det viktigt att vi tar hand om vår Rikets sal och håller den ren och fin. (1 Kor. 14:33) I Bibeln kopplas dessutom helighet och andlig renhet ihop med fysisk renhet. (Upp. 19:8) Så om vi vill att Jehova ska godta oss som sina tjänare måste vi också vara noga med vår hygien. Eftersom vi ser till att hålla våra möteslokaler rena och fräscha behöver vi aldrig dra oss för att bjuda in intresserade till mötena. Vi vet att det intryck de får när de kommer till Rikets sal kommer att stämma överens med det budskap vi förkunnar. De kan se att vi tillber en Gud som är helig och ren och som snart ska förvandla hela jorden till ett vackert paradis. (Jes. 6:1–3; Upp. 11:18) Var vi än bor så bör vi vara noga med att hålla vår Rikets sal ren och prydlig. Det är där vi tillber Jehova, och byggnaden förknippas med hans namn. (5 Mos. 23:14) w15 15/7 4:13–15

När bibelforskarna förstod att Jesus hade börjat regera som kung i himlen 1914, förberedde de sig på att slutet kunde komma när som helst. De satte full fart i predikoarbetet. Jesus hade sagt att han kanske skulle komma senare än de hade tänkt sig, kanske först när ”tuppen börjar gala eller tidigt på morgonen”. Vad skulle hans efterföljare göra då? Han sa: ”Var ständigt vaksamma.” Vi kanske tycker att vi har väntat länge, men det är ingen ursäkt för att mentalt skjuta upp slutet eller att avskriva det helt och hållet. I den nya världen kommer vi säkert att tänka tillbaka på hur allt det som Jehova förutsade om avslutningen på tingens ordning verkligen gick i uppfyllelse. Det i sin tur kommer att stärka vår tillit till Jehova och göra oss ännu mer övertygade om att allt annat som han har lovat också ska bli verklighet. (Jos. 23:14) Vi kommer säkert att vara tacksamma över att Jehova, som har lagt tider och tidsperioder ”under sin egen domsrätt”, uppmanade oss att hela tiden vara vaksamma och att vänta på slutet. (Apg. 1:7; 1 Petr. 4:7) w15 15/8 2:10, 11, 14

I vår tid är det många som väljer underhållning och nöjen som innehåller sex, våld och spiritism. Tv-program, filmer, böcker, tidningar och visst material på internet får ofta våld och sexuell omoral att verka helt oskyldigt. Sådant som var chockerande förr i tiden har till och med blivit lagligt på vissa platser. Men det betyder inte att det är något som Jehova godkänner. (Rom. 1:28–32) Under det första århundradet var det också vanligt med underhållning som innehöll sex och våld. Men de kristna höll sig långt borta från sådan underhållning eftersom de ville följa Jehovas normer. Hur reagerade andra människor på det? Petrus skrev: ”De [blir] förvånade och skymfar er, när ni inte längre löper tillsammans med dem till samma utsvävningarnas dypöl.” (1 Petr. 4:4) w15 15/8 4:2, 3

En mogen kristen bidrar till harmonin och enheten i församlingen. (Ef. 4:1–6, 15) Som Guds tjänare vill vi vara ”harmoniskt sammanfogade” och samarbeta med varandra. Bibeln visar att vi måste vara ödmjuka för att det här ska fungera. En mogen broder eller syster anstränger sig hårt för att bevara den fina andan i församlingen, också när andras ofullkomligheter gör sig påminda. Därför bör vi fråga oss själva: Hur reagerar jag när någon i församlingen gör ett misstag? Och vad gör jag om någon sårar mig? Undviker jag den personen och låter bli att prata med honom eller henne? Bygger jag så att säga upp en mur mellan mig och den andra personen, eller försöker jag bygga en bro för att överbrygga klyftan som uppstått mellan oss? En mogen kristen försöker alltid bygga broar, inte murar. Har du som mål att bidra till enheten i församlingen? w15 15/9 1:12, 13

Jesus var helt övertygad om att Bibeln är Guds ord och att den innehåller den bästa vägledningen som finns. För att vi ska få samma övertygelse som Jesus måste vi läsa Bibeln varje dag, studera den och begrunda det vi lär oss. Förutom ditt vanliga bibelstudium är det bra att du djupdyker i olika ämnen för att få svar på de funderingar du kan ha. Du skulle till exempel kunna få starkare tro på att slutet är nära om du sätter dig in i de bibliska bevisen för att vi lever i de sista dagarna. Stärk din tro på Guds löften genom att studera bibliska profetior som redan gått i uppfyllelse. Bli ännu mer övertygad om Bibelns praktiska värde genom att läsa om bröder och systrar som har fått ett mycket bättre liv av att tillämpa bibliska principer. (1 Thess. 2:13) Du kan göra som Jesus och tänka på de underbara saker Jehova har lovat dig. (Hebr. 12:2) Försök att tänka på vad Guds löften betyder för dig personligen. w15 15/9 3:16, 17

Hur kan vi visa att vi älskar Gud? Vi kan naturligtvis bidra ekonomiskt för att understödja predikoarbetet både lokalt och världsvitt. Och det kan vi göra oavsett om vi har mycket eller lite. (2 Kor. 8:12) Men vi kan också visa att vi älskar Jehova på andra sätt. Jesus påminde sina efterföljare om att sätta Guds rike främst och inte oroa sig över vad de skulle äta och vad de skulle ha på sig. Han sa att Jehova vet vad vi behöver. (Matt. 6:31–33) I hur stor utsträckning litar vi på det? Svaret på den frågan säger mycket om hur stark vår kärlek till Jehova är, eftersom kärlek och tillit går hand i hand. För när du verkligen älskar någon så litar du också på den personen, eller hur? (Ps. 143:8) Därför är det bra att vi frågar oss: Visar mina mål och min livsstil att jag verkligen älskar Jehova? Hur är det i min vardag? Litar jag på att Jehova kan ge mig det jag behöver? w15 15/9 5:7, 8

Har du någonsin undrat: Kommer Jehova att vilja rädda mig i den stora vedermödan och låta mig få överleva in i den nya världen? För att vi ska få överleva måste vi bygga upp en stark tro. Petrus visade att det är viktigt att vår tro har en prövad äkthet. Han sa att den då skulle ”befinnas vara orsak till pris och härlighet och ära vid Jesu Kristi uppenbarelse”. (1 Petr. 1:7) Den stora vedermödan närmar sig med stormsteg. Därför vill vi arbeta på vår tro så att vi är bland dem som blir belönade av Jesus vid hans uppenbarelse. Vi vill vara sådana ”som har tro, så att själen bevaras vid liv”. (Hebr. 10:39) För att kunna nå det målet säger vi: ”Hjälp mig där jag brister i tro!” (Mark. 9:24) Eller som apostlarna uttryckte det: ”Ge oss mera tro.” (Luk. 17:5) w15 15/10 2:1, 2

Paulus var inriktad på ”de viktigare tingen”, och han lade ner hela sin själ i predikoarbetet och färdades fram och tillbaka mellan Syrien, Mindre Asien, Makedonien och Judeen. Han skrev: ”Jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och jagar fram emot målet efter segerpriset.” (Fil. 1:10; 3:8, 13, 14) Paulus var ogift, och därför kunde han ”ständigt ... [stå] till tjänst för Herren utan att låta sig distraheras”. (1 Kor. 7:32–35) Precis som Paulus väljer en del vittnen att inte gifta sig för att helt och hållet kunna inrikta sig på tjänsten för Jehova. (Matt. 19:11, 12) Ofta är det så att de som är ogifta har färre familjeförpliktelser än de som är gifta. Men oavsett om vi är gifta eller inte kan vi alla ”lägga av varje tyngande börda” som skulle kunna distrahera oss i vår tjänst för Jehova. Det kan kräva att vi skär ner på den tid vi lägger på mindre viktiga aktiviteter och i stället söker efter möjligheter att öka vår insats i sanningen. w15 15/10 3:15, 16

Historien har visat att de här orden stämmer: ”Jag vet, Jehova, att jordemänniskans väg inte tillkommer henne. Det tillkommer inte den man som vandrar att själv styra sina steg.” (Jer. 10:23) Nej, Jehova har inte skapat oss människor med förmågan eller rätten att styra oss själva oberoende av honom. Genom att Jehova har tillåtit ondskan under en begränsad tidsperiod har det alltså blivit uppenbart att människor inte kan styra över sig själva. Det har också bevisats en gång för alla att det bara är Jehovas sätt att styra som kan få framgång. När Jehova har tagit bort ondskan och alla onda, kommer ingen någonsin att återigen behöva ifrågasätta hans kärleksfulla sätt att styra. Och skulle någon göra det, kan Jehova peka på mänsklighetens historia och med all rätt ta bort sådana upprorsmakare direkt, så att ondskan aldrig får fäste igen. w15 15/11 3:5, 6

Jesus älskade att tala om Guds rike. Det var det ämne han oftast kom in på, och som Bibeln visar hänvisade han till det mer än hundra gånger under sin tjänst. Ja, Guds rike låg honom verkligen varmt om hjärtat. (Matt. 12:34) Kort efter sin uppståndelse sammanträffade Jesus med över 500 potentiella förkunnare. (1 Kor. 15:6) Det kanske var då han gav befallningen om att de goda nyheterna skulle predikas för ”människor av alla nationerna” – verkligen ingen liten uppgift på den tiden! Jesus förutsade att det här arbetet skulle pågå ända fram till ”avslutningen på tingens ordning”, och det är precis så det har blivit. När du predikar i dag är du med och uppfyller den här profetian. (Matt. 28:19, 20) Jehova rustar oss ”med allt gott” för att hjälpa oss i den här uppgiften. w15 15/11 5:1–3

Många som studerar forntida hebreiska bibelhandskrifter, till exempel Dödahavsrullarna, slås av hur ofta de fyra hebreiska bokstäver som utgör Guds namn – tetragrammet – förekommer i texten. Men Guds namn förekommer inte bara i de här gamla hebreiska handskrifterna, utan även i en del avskrifter av den grekiska Septuaginta som daterar sig från 100-talet f.v.t. och fram till första århundradet v.t. Trots att det är uppenbart att Guds namn hör hemma i Bibeln är det många översättningar som utelämnar det helt. År 1952 publicerades Revised Standard Version, en revision av American Standard Version från 1901. I revisionen tog man bort Guds namn och gick på en helt annan linje än vad utgivarna av American Standard Version hade gjort. Varför det? I förordet står det: ”Bruket att kalla den ende Guden vid namn ... är helt och hållet olämpligt för den kristna kyrkans universella tro.” Det här satte normen för många andra översättningar, både på engelska och på andra språk. w15 15/12 2:3–5