November

Jehova ger sitt stöd på många olika sätt. Han kan hjälpa dig att bevara lugnet när du träffar otrevliga personer i tjänsten. Han kan också hjälpa dig att komma ihåg precis rätt bibelställe när du får ett samtal med någon. Och han kan ge dig kraft att hålla ut när människor på distriktet är likgiltiga. (Jer. 20:7–9) Jehova har också visat godhet genom att öva oss för tjänsten. På veckomötet får vi höra fina, genomtänkta samtalsförslag, och vi uppmuntras att använda dem i tjänsten. I början kan det kännas lite nervöst att prova något nytt, men när vi väl gör det kanske vi upptäcker att det fungerar riktigt bra på vårt distrikt. På möten och sammankomster uppmuntras vi också att prova på tjänstegrenar som vi kanske aldrig har testat tidigare. Det kan betyda att vi får lämna vår trygghetszon, men när vi gör det ger vi Jehova något att välsigna. w21.08 34:5, 6

Paulus gav väldigt tydliga råd i ett brev till församlingen i Korinth. Sedan skickade han dit Titus. Och när Paulus fick veta att vännerna i Korinth hade tagit till sig råden blev han väldigt glad. (2 Kor. 7:6, 7) Äldste kan efterlikna Paulus och vara med vännerna i församlingen. Ett sätt att göra det är att komma tidigt till mötena så att man kan uppmuntra vännerna. Det kan räcka med några minuter för att ge en broder eller syster precis den uppmuntran som behövs. (Rom. 1:12) En äldstebroder som efterliknar Paulus använder Bibeln för att stärka vännernas tro och försäkra dem om att Jehova älskar dem. Han berömmer dem så ofta han kan. Och när han behöver ge råd ser han till att de stämmer överens med Bibeln. Råden är konkreta, och han ger dem på ett snällt sätt, för han är intresserad av att vännerna ska kunna ta till sig dem. (Gal. 6:1) w22.03 14:11, 12

I dag ger Jehova sitt folk ”kraft som är över det normala” så att de kan fortsätta tjäna honom troget. Ett sätt för oss att få den kraften är att be. I Romarna 12:12 ger Paulus uppmaningen: ”Fortsätt med att be.” Om vi gör det kommer Jehova att ge oss kraft och hjälp. Ibland kan vi hamna i situationer som gör oss så frustrerade att vi inte ens vet vad vi ska be om. Men Jehova vill att vi ska vända oss till honom även om vi har svårt att sätta ord på våra tankar och känslor. (Rom. 8:26, 27) Han ger oss också kraft från Bibeln. Precis som Paulus kan vi få kraft och tröst av att läsa Bibeln. (Rom. 15:4) När vi läser och begrundar Guds ord kan Jehova använda sin ande för att hjälpa oss att bättre förstå hur vi ska kunna tillämpa det vi läser i vår egen situation. (Hebr. 4:12) w21.05 21:8–10

Vi tar vårt uppdrag att undervisa på allvar trots att det finns utmaningar som skulle kunna hindra oss från att göra så mycket som vi vill. Vi kanske känner oss begränsade av våra omständigheter. En del vänner har dålig hälsa eller har kommit upp i åren. Är du i den situationen? Tänk då på att vi har upptäckt hur bra det fungerar att leda bibelkurser digitalt. Så du kanske kan sätta i gång och leda en bibelkurs utan att ens lämna hemmet. Och det finns fler fördelar. En del kanske skulle vilja studera Bibeln med oss men har inte möjlighet att göra det på tider då vi vanligtvis brukar gå i tjänsten. Däremot kanske de har en lucka i schemat tidigt på morgonen eller sent på kvällen. Är det tider då du skulle kunna leda en bibelkurs med någon? Jesus undervisade Nikodemos på natten, eftersom det var en tid som passade Nikodemos. (Joh. 3:1, 2) w21.07 26:10, 11

Johannes döparens lärjungar blev förvånade över att Jesus lärjungar inte fastade. Men Jesus förklarade att de inte hade något skäl att fasta medan han fortfarande levde. (Matt. 9:14–17) Och fariséerna och andra motståndare till Jesus fördömde honom för att han inte följde deras traditioner. De blev upprörda när han valde att bota sjuka på sabbaten. (Mark. 3:1–6; Joh. 9:16) Å ena sidan hävdade de stolt att de höll sabbaten, men å andra sidan hade de inga problem med att tillåta affärsverksamhet i templet. De blev rasande när Jesus fördömde dem för det. (Matt. 21:12, 13, 15) Och de som Jesus predikade för i synagogan i Nasaret blev ursinniga när han gjorde ofördelaktiga historiska jämförelser som avslöjade deras själviskhet och brist på tro. (Luk. 4:16, 25–30) Jesus oväntade agerande blev ett hinder för många. (Matt. 11:16–19) w21.05 18:13, 14

Jehova hjälper oss att förstå hur vi kan undvika att bli stolta och giriga genom att ge oss verkliga exempel vi kan lära oss av. När vi hör ordet ”girighet” kanske vi kommer att tänka på Satan djävulen. Som en av Jehovas änglar hade han säkert många fina privilegier. Men han ville ha mer; han ville ha den tillbedjan som bara Jehova förtjänar. Satan vill att vi ska bli som han är, så han försöker få oss att bli missnöjda med det vi har. Första gången han använde den metoden var när han pratade med Eva. Jehova hade omtänksamt sett till att hon och hennes man hade ett överflöd av mat. De fick ”äta fritt av alla träd i trädgården” utom ett. (1 Mos. 2:16) Men Satan lyckades ändå lura Eva att tro att hon behövde äta av frukten från just det trädet. Eva var inte nöjd med det hon hade; hon ville ha mer. Vi vet vad som hände. Hon syndade, och slutligen dog hon. (1 Mos. 3:6, 19) w21.06 24:2, 3, 9

Adam och Eva skulle få barn och ta hand om jorden. Om de hade varit lydiga och gjort som Jehova ville hade de och deras barn fått vara en del av hans familj för evigt. Jehova gav Adam och Eva en upphöjd och värdig plats i sin familj. I Psalm 8:5 sa David att Jehova gjorde människorna ”lite lägre än änglarna” och krönte dem med ”härlighet och prakt”. Vi människor fick alltså inte samma kraft, intelligens och förmågor som änglarna. (Ps. 103:20) Men vi är ändå bara ”lite lägre” än de här mäktiga andevarelserna. Sorgligt nog var Adam och Eva olydiga mot Jehova och gick miste om sin plats i hans familj. Det här har fått fruktansvärda konsekvenser för alla deras avkomlingar. Men Jehovas avsikt har inte förändrats. Han vill att lydiga människor ska få vara hans barn för evigt. w21.08 30:2–4

I dag är det många som tjänar Jehova som blir motarbetade. En del bor till exempel i länder där vårt arbete är begränsat. De kanske grips och ställs ”inför ståthållare och kungar” och får möjlighet att vittna för dem. (Matt. 10:17, 18) Andra vittnen blir motarbetade på ett annat sätt. De kanske bor i ett land där det är tillåtet att tjäna Jehova, men de blir ändå motarbetade av sin familj som inte vill att de ska tjäna honom. (Matt. 10:32–36) I många fall har släktingarna slutat motarbeta dem när de har sett att det inte leder någon vart. Och det finns exempel på sådana som har varit hatiska mot sanningen men som senare har blivit vittnen själva. Ge inte upp när du blir motarbetad. Var modig! Du har Jehova och hans mäktiga heliga ande på din sida, så du behöver inte vara rädd för något. w22.03 12:8

Bibeln visar att Jehova hatar ”ögon som är stolta, en tunga som ljuger” och ”händer som dödar oskyldiga”. (Ords. 6:16, 17) Och han ”avskyr de våldsamma och svekfulla”. (Ps. 5:6) Jehova hatar det här så mycket att han tog bort alla onda människor på Noas tid när de hade gjort så att jorden var full av våld. (1 Mos. 6:13) Och i Malaki kommer det fram att Jehova hatar dem som har planerat att svika sin äktenskapspartner och sedan skiljer sig. Jehova godkänner inte deras tillbedjan och kommer att ställa dem till svars för det de har gjort. (Mal. 2:13–16; Hebr. 13:4) Jehova vill att vi också ska ”avsky det onda”. (Rom. 12:9) Ordet ”avsky” beskriver en stark känsla. Det innebär att man verkligen hatar något och äcklas av det. Så bara tanken på att göra något som Jehova inte godkänner ska vara motbjudande för oss. w22.03 10:11, 12

Genom sitt rike kommer Jehova snart att ge oss ett överflöd av välsignelser. De som fortsätter vänta på Jehova kommer att få många välsignelser både nu och i den nya världen. När Guds folk kommer in i den nya världen kommer de aldrig mer att behöva stå ut med de svårigheter och problem som de måste brottas med i dag. Alla orättvisor kommer att vara borta, och ingen kommer att känna smärta. (Upp. 21:4) Ingen kommer att sakna något, för det kommer att finnas ett överflöd av allt. (Ps. 72:16; Jes. 54:13) Så underbart det kommer att bli! Jehova hjälper oss att komma över dåliga vanor och utveckla goda egenskaper för att förbereda oss för livet i hans nya värld. Så tappa inte modet och ge inte upp – det bästa ligger framför oss! Låt oss fortsätta ha tålamod och villigt vänta på att Jehovas alla fantastiska löften ska bli verklighet! w21.08 31:17–19

Efter att de kristna i Judeen hade fått brevet från Paulus dröjde det inte länge förrän de var tvungna att lämna sina hem, sina arbeten och sina släktingar som inte var kristna och ”fly till bergen”. (Matt. 24:16) Då behövde de verkligen hjälpa och stötta varandra. De som hade följt Paulus råd och redan var vana vid att dela med sig hade säkert lättare att anpassa sig till sitt nya liv. Våra bröder och systrar kanske inte alltid berättar vad de behöver. Så försök bli känd som en som ställer upp. Det finns säkert vänner i din församling som alltid ställer upp och hjälper andra. Sådana vänner får oss aldrig att känna att vi ställer till problem när vi ber om hjälp. Vi vet att de alltid hjälper till, och vi vill vara precis likadana. w22.02 9:13–15

På senare år har många församlingar och kretsar omorganiserats. Om vi blir ombedda att tillhöra en annan församling kan det kännas jobbigt att behöva lämna vänner och familj. Får de äldste specifika anvisningar direkt från Jehova om vilken församling varje enskild förkunnare ska tillhöra? Nej. Och det kan göra det svårt för oss att följa deras anvisningar. Men Jehova litar på att de äldste kan fatta bra beslut i sådana här frågor, och vi behöver också lita på dem. Varför ska vi samarbeta med de äldste och understödja deras beslut även om det inte blir exakt som vi hade velat? När vi gör det bidrar vi till friden och enheten i församlingen. Församlingen mår bra när alla är ödmjuka och följer de beslut äldstekretsen tar. (Heb. 13:17) Och ännu viktigare är att vi visar att vi litar på Jehova när vi samarbetar med dem som han har gett ansvaret att ta hand om oss. (Apg. 20:28) w22.02 6:9, 10

Om du är en döpt broder kanske du kan arbeta på att bli en bättre talare och undervisare. Varför är det så värdefullt? Jo, för om du ”helt [går] upp i det” och försöker bli en bättre högläsare och undervisare kommer dina åhörare att få stor glädje av det. (1 Tim. 4:15) Varför inte ha som mål att gå igenom varje lektion i broschyren Bli bättre på att högläsa och undervisa? Ta en lektion i taget, öva mycket hemma och försök tillämpa det du har lärt dig när du håller tal. Vänd dig till den biträdande rådgivaren eller till någon av de andra äldstebröderna ”som arbetar hårt med tal och undervisning” och be om tips och råd. (1 Tim. 5:17) Fokusera inte bara på att bli bättre rent tekniskt, utan tänk också på hur du kan hjälpa dem som lyssnar att stärka sin tro eller hur du kan motivera dem att tillämpa det de får lära sig. Det kommer att öka både din och deras glädje. w21.08 33:17

Om vi tänker högre om andra än om oss själva så kommer vi inte att tävla med sådana som kanske är duktigare än vi är på vissa områden. I stället kommer vi att vara glada för deras skull, i synnerhet om de använder sina förmågor i tjänsten för Jehova, till ära för honom. På så sätt bidrar vi alla till friden och enheten i församlingen. Om vi är ödmjuka och inser att vi har begränsningar kan vi också övervinna avundsjuka. Då kommer vi inte att behöva hävda oss och försöka visa att vi är bättre än alla andra. I stället kommer vi att försöka lära oss av sådana som är duktigare än vi. Om en broder i församlingen är väldigt bra på att hålla tal kanske vi kan fråga honom hur han gör när han utarbetar dem. Eller om en syster är duktig på att laga mat kan vi fråga om hon har några smarta tips att dela med sig av. w21.07 28:8, 9

I Fjärde Moseboken står det att Jehova dömde en israelit till döden för att han samlade ved på sabbaten. I Andra Samuelsboken kan vi läsa att Jehova några hundra år senare förlät kung David trots att han både hade begått äktenskapsbrott och mördat. (4 Mos. 15:32, 35; 2 Sam. 12:9, 13) Vi kanske reagerar och funderar på varför Jehova förlät David, som hade mördat och begått äktenskapsbrott, men dömde den andre mannen till döden för en synd som verkar mycket mindre allvarlig. Bibeln ger oss inte alltid alla detaljer. Vi vet att David verkligen ångrade vad han hade gjort. (Ps. 51:2–4) Men hur var det med mannen som bröt mot sabbatslagen? Vilken sorts människa var han? Var han uppriktigt ledsen för det han hade gjort? Hade han brutit mot Jehovas lagar tidigare? Hade andra försökt varna honom, och hade han i så fall struntat i det? Bibeln säger inget om det. Men vi vet mer än tillräckligt om Jehova för att vara säkra på att han ”är rättfärdig på alla sina vägar”. (Ps. 145:17) w22.02 6:3, 4

En ödmjuk person är realistisk och inser sina begränsningar. Det innebär att man inte ställer upp för höga krav på sig själv. Och det gör det lättare att bevara glädjen och vara produktiv. En person som inser sina begränsningar är lite som en förare som växlar ner i en uppförsbacke. Den lägre växeln gör förstås att det går långsammare, men den hjälper honom att fortsätta framåt. På samma sätt kommer en person som inser sina begränsningar att förstå när det är dags att växla ner så att han kan fortsätta vara aktiv och produktiv i tjänsten för Jehova. (Fil. 4:5) Tänk på Barsillaj, som var 80 år när kung David erbjöd honom en plats vid hovet. Barsillaj var realistisk och tackade nej. Han var medveten om sina begränsningar och rekommenderade därför att en yngre man, Kimham, skulle få hans plats. (2 Sam. 19:35–37) Äldre bröder i dag är precis som Barsillaj glada att få lämna plats åt yngre bröder. w21.09 36:6, 7

Har du svårt att se Jehova som en kärleksfull far? En del av oss har det. Sådana känslor kan bottna i att vår egen pappa inte var så kärleksfull. Men vi kan vara övertygade om att Jehova vet exakt hur vi känner och varför vi känner så! Han vill vara nära oss. Det är därför Bibeln uppmanar oss: ”Närma er Gud, så ska han närma sig er.” (Jak. 4:8) Jehova älskar oss, och han lovar att vara den bästa far vi kan tänka oss. Jesus kan hjälpa oss att komma nära Jehova. Han känner Jehova utan och innan och är så lik honom att han kunde säga: ”Den som har sett mig, han har också sett min Far.” (Joh. 14:9) Precis som en storebror, så lär Jesus oss hur vi ska respektera och lyda vår Far, hur vi ska undvika att göra honom ledsen och hur vi ska få hans godkännande. Men framför allt hjälper Jesus oss att förstå hur oerhört omtänksam och kärleksfull Jehova är. w21.09 38:4, 5

Jehova har gett de äldste det stora ansvaret att hålla församlingen ren. Om ett Jehovas vittne syndar allvarligt förväntar Jehova att de äldste ska avgöra om den personen kan vara kvar i församlingen. De behöver bland annat ta reda på om han verkligen ångrar det han har gjort. Han kanske säger att han ångrar sig, men känner han avsmak för det han har gjort? Är han besluten att inte göra det igen? Om det var fel sorts vänner som påverkade honom i fel riktning, är han då beredd att bryta kontakten med dem? De äldste ber till Jehova och försöker se hela bilden och vad Bibeln säger, och så försöker de avgöra hur personen känner för den synd han har begått. Utifrån det beslutar de om han kan få fortsätta vara ett Jehovas vittne. I vissa fall kan en person behöva bli utesluten. (1 Kor. 5:11–13) w22.02 6:11, 12

Oavsett om vi har varit döpta i några dagar eller i många år så vill vi alla vara sådana som Jehova tycker om. Hur kan vi lyckas med det? Vår personlighet formas till stor del av det vi tänker på, så vi måste styra våra tankar. Om vi ofta låter tankarna följa våra ofullkomliga impulser kommer vi att säga och göra dåliga saker. (Ef. 4:17–19) Men om vi tänker på sådant som är bra och positivt så är det mer troligt att vi kommer att säga och göra saker som Jehova tycker om. (Gal. 5:16) Tyvärr kan vi inte hindra att det dyker upp dåliga tankar. Men vi kan välja att inte agera på dem. Innan vi blev döpta behövde vi sluta säga och göra saker som Jehova hatar. Det är det första och viktigaste vi måste göra för att kunna klä av oss den gamla personligheten. Men Jehova vill att vi ska göra en sak till. Han vill att vi ska klä på oss den nya personligheten. w22.03 11:1, 2

Det är ingen lätt uppgift för de äldste att avgöra om någon som har begått en allvarlig synd verkligen har ångrat sig. De äldste kan ju inte läsa hjärtan. Så de söker efter tecken på att den som har syndat verkligen har ändrat inställning till sin synd. De äldste behöver se tecken på att han verkligen har ändrat sitt sätt att tänka, känna och agera. Det kan ta lång tid att göra sådana nödvändiga förändringar. En utesluten person som vill komma tillbaka behöver visa att han uppriktigt ångrar sig genom att komma på mötena regelbundet och följa de äldstes råd om att ha en bra rutin för bön och studium. Han behöver också vara noga med att inte försätta sig i situationer som skulle kunna få honom att handla fel igen. Om han anstränger sig för att reparera sitt förhållande till Jehova kan han vara säker på att Jehova kommer att förlåta honom och att de äldste kommer att hjälpa honom att komma tillbaka till församlingen igen. w21.10 40:16–18

Eftersom Jesus älskade Jehova så mycket tillbad han bara honom, både när han var i himlen och när han var på jorden. (Luk. 4:8) Han lärde sina lärjungar att göra likadant. Varken han eller hans lärjungar använde någonsin bilder eller symboler i sin tillbedjan. Jehova är ju en ande, så därför kan ingenting som en människa föreställer sig ens komma i närheten av något som liknar honom. (Jes. 46:5) Men hur är det då med att göra bilder av helgon och be till dem? I det andra av de tio buden sa Jehova orden i dagens bibelvers. För uppriktiga människor är de här orden omöjliga att missförstå. Historiker bekräftar att de första kristna bara tillbad Gud. I dag följer Jehovas vittnen samma mönster. w21.10 42:5, 6

Jesus sa till de kristna i Judeen under det första århundradet att det skulle komma en tid då Jerusalem skulle bli ”belägrat av arméer”. (Luk. 21:20–24) När det hände skulle de behöva ”fly till bergen”. Det skulle rädda deras liv, men samtidigt skulle de behöva lämna mycket bakom sig. För några år sedan stod det i Vakttornet: ”De lämnade sina åkrar och hem, och de samlade inte ens ihop ägodelarna från sina hus. Övertygade om Jehovas stöd och beskydd satte de tillbedjan av honom framför allt annat som kan ha verkat vara viktigt.” Det stod också: ”Vi kan således komma att bli prövade när det gäller vår syn på materiella ting. Är de av större vikt och betydelse än den räddning som alla som står på Guds sida skall få? Ja, vår flykt kan komma att innebära vissa svårigheter och förluster. Vi måste vara beredda att göra vad som än krävs.” w22.01 1:7, 8

Kort efter att israeliterna hade lämnat Egypten berättade Jehova en del om sitt namn och sina egenskaper för Mose. Han sa: ”Jehova, Jehova, en barmhärtig och medkännande Gud, som är tålmodig och överflödar av lojal kärlek och sanning. Han visar lojal kärlek mot tusentals, förlåter orätta handlingar och överträdelse och synd.” (2 Mos. 34:6, 7) På det här varma sättet berättade Jehova något som var helt unikt med hans lojala kärlek. Vad då? Jehova sa inte bara att han har lojal kärlek, utan att han ”överflödar av lojal kärlek”. Det här uttrycket förekommer även på fem andra ställen i Bibeln. (4 Mos. 14:18; Neh. 9:17; 13:22; Joel 2:13; Jon. 4:2) Varje gång syftar det på Jehova – aldrig på människor. Visst är det intressant att Jehova betonar sin lojala kärlek så mycket! w21.11 44:3, 4

Gifta par kan lära sig mycket av Petrus och hans hustru. Mellan ett halvår och ett år efter att Petrus först hade träffat Jesus ställdes han inför ett viktigt beslut. Petrus försörjde sin familj som fiskare. Så när Petrus fick frågan om att följa Jesus på heltid var han tvungen att väga in familjesituationen. (Luk. 5:1–11) Petrus valde att följa med Jesus och predika. Och Petrus hustru stöttade uppenbarligen det här beslutet. Det Bibeln berättar visar att hon följde med på åtminstone några av Petrus resor efter Jesus uppståndelse. (1 Kor. 9:5) Och vi kan dra slutsatsen att hon måste ha varit en bra hustru eftersom Petrus kände att han kunde ge råd till de gifta paren i församlingarna. (1 Petr. 3:1–7) Vi förstår att både Petrus och hans hustru litade på Jehovas löfte om att de skulle få allt de behövde när de satte riket främst i livet. (Matt. 6:31–34) w21.11 46:14

Paulus älskade sina bröder och systrar, och han arbetade hårt för att ta hand om dem. (Apg. 20:31) Och det var därför de älskade honom så mycket. När några av vännerna i församlingen i Efesos förstod att det var sista gången de träffade Paulus började alla gråta. (Apg. 20:37) Våra äldstebröder älskar också vännerna väldigt mycket och gör allt de kan för att hjälpa dem. (Fil. 2:16, 17) Men ibland är det inte så lätt att vara äldste. Vad kan hjälpa dem? Våra fina äldstebröder kan tänka på hur Paulus gjorde. Han var ingen supermänniska. Han var en helt vanlig broder som ibland tyckte att det var svårt att göra det som var rätt. (Rom. 7:18–20) Och han fick möta många olika problem. Men Paulus gav inte upp, och han kunde fortsätta sköta sina uppgifter med glädje. När de äldste efterliknar Paulus kan de fortsätta tjäna Jehova med glädje även när de får kämpa med olika saker. w22.03 14:1, 2

I 3 Moseboken 19:3 uppmanades israeliterna att hålla sabbaten. Som kristna står vi ju inte under lagen, men vi kan ändå lära oss mycket av hur israeliterna höll sabbaten och vilken nytta de hade av att göra det. På sabbaten vilade man från allt arbete för att kunna koncentrera sig på sin andlighet. Det var därför som Jesus på sabbatsdagen brukade gå till synagogan i sin hemstad och läsa från Guds ord. (2 Mos. 31:12–15; Luk. 4:16–18) Uppmaningen i 3 Moseboken 19:3 om att hålla sabbaten är en påminnelse för oss om att göra plats i vårt schema för andliga aktiviteter. Känner du att du skulle kunna bli bättre på det? Om du regelbundet tar dig tid för andliga saker så kommer du att utveckla ett nära och varmt förhållande till Jehova, vilket är en förutsättning för att kunna vara helig. w21.12 48:13

När Jesus var på jorden umgicks han med alla slags människor. Han åt tillsammans med de rika och mäktiga, men han tillbringade också mycket tid med de fattiga och förtryckta. Och han var medkännande mot dem som andra betraktade som syndare. En del som var rättfärdiga i sina egna ögon tog anstöt av det och frågade hans lärjungar: ”Hur kan ni äta och dricka med skatteindrivare och syndare?” Men Jesus svarade med orden vi kan läsa i dagens bibelvers. (Luk. 5:29–31) Flera hundra år tidigare hade profeten Jesaja förutsagt att världen inte skulle godta Messias när han kom. Profetian löd: ”Han var föraktad, man undvek honom ... Det var som om hans ansikte var dolt för oss. Han var föraktad, och vi betraktade honom som värdelös.” (Jes. 53:3) Ja, människor skulle undvika Messias, så när Jesus blev förkastad borde inte det ha väckt tvivel hos någon. w21.05 19:3, 4

Några av de tidiga kristna behövde bli bättre på att följa den vägledning de fick. (Jak. 1:22) Andra favoriserade de rika. (Jak. 2:1–3) Och ytterligare andra hade svårt att hålla tungan i styr. (Jak. 3:8–10) De här vännerna hade allvarliga problem att kämpa med, men Jakob gav inte upp hoppet om dem. Han gav dem råd på ett vänligt men samtidigt rakt sätt och uppmuntrade dem som behövde andlig hjälp att vända sig till de äldste. (Jak. 5:13, 14) Vad är lärdomen för oss? Ha realistiska förväntningar, men tänk positivt om andra. Många som vi studerar Bibeln med kan ha svårt att tillämpa det de får lära sig. (Jak. 4:1–4) Det kan ta tid att göra sig av med dåliga vanor och utveckla fina egenskaper. Vi måste ta mod till oss och berätta för dem vad de behöver arbeta på. Men samtidigt behöver vi vara positiva och lita på att Jehova drar dem som är ödmjuka och ger dem den kraft de behöver för att göra förändringar i livet. (Jak. 4:10) w22.01 2:11, 12

Vi försöker alla efterlikna Jehova och vara barmhärtiga. En av anledningarna till det är att Jehova inte kommer att lyssna på oss om inte vi är barmhärtiga mot andra. Ingen av oss skulle vilja hamna i det läget att Jehova vägrar lyssna på våra böner. Därför gör vi allt för att inte bli hårda. I stället för att slå dövörat till så vill vi finnas där för vänner i församlingen som har det tufft och behöver någon som lyssnar. Vi tar till oss av den här varningen: ”Domen blir obarmhärtig över den som inte är barmhärtig.” (Jak. 2:13) Om vi är ödmjuka och inser hur mycket vi själva behöver barmhärtighet är det troligare att vi kommer att visa barmhärtighet. Och det är extra viktigt att vi kommer ihåg det när någon som är utesluten kommer tillbaka till församlingen. Exempel från Bibeln på sådana som var milda och förlåtande kan hjälpa oss att vara barmhärtiga och inte hårda. w21.10 41:16, 17

Natten innan Jesus skulle bli avrättad letade han upp en lugn plats där han kunde be och tänka över vad som skulle hända. Han gick till Getsemane trädgård. Där sa Jesus något väldigt viktigt om bön till lärjungarna. När de kom till Getsemane var det väldigt sent, kanske efter midnatt. Jesus sa till apostlarna att de skulle hålla sig vakna, och sedan gick han i väg för att be ensam. (Matt. 26:37–39) Men medan han bad så somnade de. När han märkte att de hade somnat uppmanade han dem än en gång att hålla sig ”vakna och be hela tiden”. (Matt. 26:40, 41) Han förstod att de var väldigt pressade och att de var trötta. Jesus kände med dem och sa att ”kroppen är svag”. Jesus gick i väg för att be två gånger till, men när han kom tillbaka sov lärjungarna i stället för att be. (Matt. 26:42–45) w22.01 5:10, 11