Watchtower SƐB VAEESG ZĨIGA
Watchtower
SƐB VAEESG ZĨIGA
Moore
  • BIIBLE
  • SƐBA
  • TIGISSÃ
  • ie s.n. 3-4
  • Vɩɩm n be kũum poor bɩ?

Video pa be zĩ-kãngã ye.

Video wã pa tõog n yi ye.

  • Vɩɩm n be kũum poor bɩ?
  • Tõnd sã n ki bõe n paamd-do?
  • Gom-zu-bõonesã
  • Bũmb sẽn wõnd woto
  • Sʋkr a ye ne leoor wʋsgo
  • Gom-zug sẽn wɛ
  • Vɩɩm Kũum Poorã: Bõe La Nebã Tẽeda?
    Yʋʋmd 1999 Gũusg Gasgã
  • Zãmsgã kõom Zidaismã, Dũni kiris-nedemdã, la Lɩslaamdã pʋgẽ
    Tõnd sã n ki bõe n paamd-do?
  • Bõe n paamd sɩɩgã kũumẽ wã?
    Tõnd sã n ki bõe n paamd-do?
  • Pipi ziri wã: Sɩɩg pa kiid ye
    Gũusg Gasgã moonda a Zeova Rĩungã​—⁠2009
Tõnd sã n ki bõe n paamd-do?
ie s.n. 3-4

Vɩɩm n be kũum poor bɩ?

“Baa ne tɩɩga saagr beeme. B sã n kɛ-a n lubi, a na n le tobame menga. . . Nin-kogemd sã n ki, a tõe n le vɩɩmdame bɩ?”—A MOIIZI, PĨND NO-RƐƐSA.

1-3. Wãn-wãn la neb wʋsg baood belsg b nin-nongr sã n wa ki?

KƲ-YIRẼ Niu York galʋ-tẽngẽ wã, zo-rãmb la roagdb tonga taab kũum koglgã sẽn pakã sɛɛgẽ. B ra geta kũumã, sẽn yaa yʋʋm 17 biriblã. Kellẽ-la bilf t’a lekollẽ zo-rãmbã pa bãng-a ye. Simioterapi tɩbsgã (chimiothérapie) kɩtame t’a zoobdã lebg kar-kare. Kãnsɛɛrã kɩtame t’a faage. Yão wã sɩd yaa b zoa wã bɩ? Kiis a wãn sẽn deng rẽ bal tɩ tagsa, sʋgsgo, pãng wʋsgo, vɩɩm, da sɩd pid-a lame! Biriblã ma sũur sẽn sãama makame n na n bao saagr la belsg ne tagsg ning sẽn yaa tɩ ne manesem buud bɩ a to a biriblã ra ket n vɩɩme wã. Ne nintãm a ra togsda b sẽn zãms-a bũmb ning woto wã n yɩlemdẽ: “A Tommy tara sũ-noog n yɩɩd masã. Wẽnnaam tʋlga a Tommy a nengẽ saasẽ.”

2 Sẽn pẽneg kɩlometr 11 000 ne be, Zamnagar sẽn be Ẽndã pʋgẽ, yʋʋm 58 omdafɛɛr komdibli a tãab ra sõngdame n gãnegd b baaba wã kʋʋr kũ-yõogr-raad zugu. Sõorã vẽenem pʋgẽ, biribl kãsengã sɩnga kũum yõogrã yel-maandɩ, n ning raadã bugum ne bug-zɩleng la a kiig tɩdar ne wisd sẽn kalem taab a ba wã kũum zugu. Brahman goamã, sẽn yaa mantras rãmb b sẽn togsd n yɩlemd Sãnskrit buud-gomd pʋgẽ wã, rãamd ra lima bugmã pãrbo. Gom-kãens võor yaa: “Bɩ sɩɩgã sẽn pa kiid abada wã ket n kẽngd taoor ne a modgrã sẽn na yɩl n lebg ye ne yel-sɩd sẽn yaa kãseng n yɩɩdã.”

3 Ba-biis a tãabã sẽn da get kũumã yõogrã wakatã, bãmb ned kam fãa ra sʋkda a meng woto: ‘Mam sɩd tẽeda vɩɩm kũum poor bɩ?’ B sẽn paam zãmsg dũniyã babs toɛ-toɛyẽ wã yĩngã, b kõo leoor toɛ-toɛya. Yao zʋʋgã ra tara bas-yard tɩ b ba nongrã na n lebs n dogame n paam vɩɩm sẽn tar yasr sẽn yaa kãseng n yɩɩda. Ba-biig ning sẽn pʋgd kẽemã tẽedame tɩ sẽn ki-bã bee gõeem buud pʋgẽ, n ka mi baa fɩ ye. Bi-kãsengã makdame n na n sak tɩ kũumã yaa yel-sɩda, bala a tagsdame tɩ ned ba a ye ka tõe n bãng hakɩk bũmb ning sẽn paamd tõnd d sã n wa ki wã ye.

Sʋkr a ye ne leoor wʋsgo

4. Sʋk-bʋg n nams ãdem-biisã hal sẽn kaoos pʋgẽ?

4 Vɩɩm n be kũum poor bɩ? wã yaa sʋkr sẽn nams ãdem-biisã yʋʋm tusa. “Baa ne teoloziẽ rãmba, yaa pakr n kõ-b b sã n maan-b sʋk-kãngã,” a Hans Küng sẽn yaa Katolik tũudum mit sẽn yeele. Hal sẽn kaoos pʋgẽ, zãmaan fãa pʋgẽ nebã tagsa yellã zugu, la b kõo leoor wʋsgo.

5-8. Bõe la tũudum toɛ-toɛ zãmsd vɩɩm kũum poorã wɛɛngẽ?

5 Kiris-neb ne yʋy wʋsg tẽeda saasẽ la bugum yiri. Sã n yaa ne Ẽndu rãmbã, bãmb tẽeda rog-n-yɩlenga. A sẽn gomd Moeembã sẽn tagsd bũmb ning rẽ zugã yelle, a Amir Muawiyah sẽn yaa sõangd Lɩslaamdã tũudum nif zĩig a yembrẽ wã yeelame: “Tõnd tẽedame tɩ bʋʋd daar n na n zĩnd kũum poore, wakat ning f sẽn na n kẽng Wẽnnaam sẽn yaa a Allah wã taoorã, tɩ rẽ na n wõneg wala f sẽn kolgd bʋ-kaoodb taoore.” Sã n yaa ne Lɩslaamba tẽebo, rẽ poore a Allah na n maga ned kam fãa vɩɩm sẽn yɩ to-to n ning a soaba arzãn bɩ bugum yiri.

6 Sri Lãnka, kũum sã n ki b zakã pʋgẽ, Budist rãmbã la Katolik rãmbã basda b kʋɩlemsã la b feneta wã tɩ pak hãuu. B widgda fɩtla, la b rɩgl kũum-koglgã tɩ kiida nao tees roogã no-yitgẽ. B tẽedame tɩ manesem kãensã kɩtdame tɩ kiidã vʋʋsem, bɩ a sɩɩga, yiib zakẽ wã yɩ nana.

7 A Ronald M. Berndt sẽn be Ostrali Nin-taoor Inivɛrsite wã yeelame tɩ Ostrali Tẽng-n-nebã tẽedame tɩ “ninsaalbã tara vʋʋsem b sẽn ka tõe n sãam.” Afirik buud kẽer tẽedame tɩ kũum poore nin-talsã lebgda kɩɩmse, tɩ nin-kãsemsã lebgd yaab rãmb vʋʋsem dãmba, b sẽn na n waoogdẽ la b maand-b kosg wala zamã wã taoor dãmb nif sẽn ka ne.

8 Tẽns kẽer pʋsẽ, tẽeb sẽn tɩ loe ne bũmb nins b sẽn tẽed tɩ yaa sẽn ki-bã sɩɩsã yaa tẽngã rog-n-mik la kiris-nedemd ne yʋʋrã sẽn kalem taaba. Wala makre, Katolik rãmb la Portɛstã rãmb wʋsg sẽn be Afirik nin-taoorã nengẽ, ned sã n ki b minim n luta nin-getsã sẽn na yɩl tɩ ned ra wa ges be n yã kiidã vʋʋsem ye. Rẽ poore, rasem 40 b nin-nongrã kũum poore, a roagdbã la a zo-rãmbã maanda a sɩɩgã saasẽ dʋʋb kibsa.

Gom-zug sẽn wɛ

9, 10. Tẽeb zãmsg sẽn yaa kãseng bʋg zug la tũudum wʋsg sẽn yɩɩd zems taaba?

9 Sʋkr ning sẽn tɩ loe ne bũmb ning sẽn maand d sã n wa ki wã leoorã nebã sẽn kõtã yaa toɛ-toɛ wala bãmb minundã la b tẽebã sẽn yaa toɛ-toɛ to-to wã. Baasg zãnga, tũudum soy wʋsg sẽn yɩɩd zemsa taab tags-kãseng kãngã zugu: Bũmb sẽn be ned pʋgẽ, sẽn yaa sɩɩga, vʋʋsem, kɩɩma, n ka tõe n ki la a ket n vɩ kũum poore.

10 Tẽeb ne sɩɩg pa kiidã yaa zĩig fãa zãmsg la bal dũni kiris-nedemdã tũudum la a tũudum sul tusa wã pʋsẽ. Yaa tẽeb zãmsg b sẽn sak n deeg Zidaismã pʋgẽ me. Ẽnduismã pʋgẽ tẽeb kãngã yaa rog-n-yɩlengã zãmsg yẽgr meng-menga. Moeemba tẽedame tɩ sɩɩgã rogda ne yĩngã la a ket n vɩɩ yĩngã kũum poore. Tẽeb a taabã sẽn yaa Afirik maan-kʋʋrã, Sinto, la Budismã meng kõta zãmsg nens toɛ-toɛ yel-kãngã zugu.

11. Wãn to la bãngdb kẽer get zãmsg ning sẽn yet tɩ sɩɩg pa kiidã?

11 Kẽer tara tagsg sẽn yaa lebend ne rẽ, sẽn yaa tɩ vɩ n mi tɩ f vɩɩme wã sata kũumẽ. Sã n yaa ne bãmba, tagsg ning sẽn yaa tɩ vɩɩm sẽn tar yĩn-sidg la bãngr n kelld n be sɩɩg sẽn ka tar nedemd sẽn yaa sulinsuk buudã, la sẽn yaa toor ne yĩngã wõnda tagsg sẽn pa sakd reegre. Yʋʋm kob-gĩnd 20 soab Ɛspayn gʋlsd la bãngd a Miguel de Unamuno gʋlsa woto: “Tẽ sɩɩg pa kiidã yaa tʋlg tɩ sɩɩgã yɩ bũmb sẽn pa tõe n ki, la yaa tʋlg woto ne pãng wʋsg hal tɩ raab kãng wa lim ned tagsg sẽn zemsã t’a lebg kɛgre.” B rãmb nins sẽn zãgs tɩ b kõn tẽ ninsaal pa kiidã sʋka, neb yʋy sẽn yi wala pĩnd filozof rãmb a Aristote la a Epicure, logtor a Hippocrate, Ekoss filozof a David Hume, bãngd sẽn yaa Araab a Averroès, la Ẽnd permie ministr tẽngã soog-m-meng paoong poore, a Jawaharlal Nehru ra bee sʋka.

12, 13. Sʋgs-kãsems bʋs n wat d yamẽ sɩɩg pa kiidã zãmsg wɛɛngẽ?

12 Sʋkrã masã la woto: Tõnd sɩd tara sɩɩg sẽn pa kiid bɩ? Sɩɩg sã n sɩd pa kiidẽ, rẽ masã, maana wãn tɩ ziri zãmsg a woto wa be rũndã-rũndã tũudum soy wʋsg sẽn yɩɩd pʋsẽ? Yɛ la tags-kãngã sɩng-yã? La sã n sɩd mik tɩ sɩɩg belem sata kũumẽ, bõe saagr n tõe n zĩnd sẽn ki-bã yĩnga?

13 D tõe n paama sʋgsg a woto leoor sẽn yaa sɩd la sẽn tat yam bɩ? N-ye! Sʋgs-kãensã la a taab na n paama leokr seb-vã-nens nins sẽn pʋgdã pʋsẽ. Nananda, d vaees n ges sɩɩg pa kiidã zãmsg sẽn sɩng to-to.

    Moorã Sɛba (1991-2025)
    Pag-y
    Pak-y
    • Moore
    • Toole
    • Y sẽn date
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Y sẽn segd n sake
    • Noy d sẽn tũudi
    • Paramètres de confidentialité
    • JW.ORG
    • Pak-y
    Toole