Wea for Tan Go for Kasem Ansa
“Idea bilong way for suffer olowe hem no fitim belief bilong love bilong God for olketa samting wea hem create-im. . . . For believe soul kasem panis for olowe for olketa mistek bilong fewfala year, and no garem eni chance for stretem, hem barava againstim evri stretfala tingting.”—NIKHILANANDA, HINDU SAVVYMAN.
1, 2. From planti different kaen belief stap abaotem laef bihaen dae, wanem nao olketa kwestin wea kamap?
OLSEM disfala Hindu savvyman Nikhilananda, planti pipol distaem no feel gud abaotem teaching wea say man suffer olowe. Long sem way, narafala faendem hard for meanim olketa idea olsem way for kasem Nirvana and way for wan mind withim Tao.
2 Nomata olsem, idea bilong soul wea kanduit dae mekem olketa religion bilong East and West startim planti different belief wea mekem man konfius abaotem laef bihaen dae. Waswe, man fit for savvy long truth abaotem wanem nao happen long iumi taem iumi dae? Waswe, soul hem really kanduit dae? Wea nao iumi savvy tan go for kasem olketa ansa?
Science and Philosophy
3. Waswe, science or way for iusim science hem savvy faendemaot ansa long olketa kwestin abaotem laef bihaen long dae?
3 Waswe, science or way for iusim science hem savvy faendemaot ansa long olketa kwestin abaotem laef bihaen dae? Taem samfala savvyman herem experience bilong pipol wea klosap dae and go ‘aotsaed long body,’ olketa trae for talemaot tingting abaotem laef bihaen long dae. Long tok bilong hem “Dae Olsem Door For Go Long Laet?” wea hem storyim samfala idea bilong olketa, Catholic savvyman Hans Küng say: “Olketa experience olsem nating pruvim man maet laef bihaen hem dae: diswan hem abaotem lastfala faev minute bifor dae and no laef olowe bihaen long dae.” Hem say moa: “Kwestin abaotem way wea maet man laef bihaen hem dae hem barava important for man wea laef. Hem needim wanfala ansa wea pipol mas faendem long narafala ples sapos medicine no givim ansa.”
4. Waswe, philosophy savvy helpem iumi faendem olketa ansa midolwan long planti idea wea olketa different religion talem abaotem laef bihaen man dae?
4 Waswe long philosophy? Waswe, datwan savvy helpem iumi faendem ansa midolwan long planti idea wea olketa different religion talem abaotem laef bihaen man dae? Bertrand Russell, wanfala savvyman bilong Britain long mek-20 century, hem say philosophy meanim “way for tingsay.” The World Book Encyclopedia hem say philosophy hem “wanfala way for askim—way for lukluk gud raonem, judgim, meanim, and for tingsay.” Olketa idea bilong philosophy abaotem laef bihaen dae savvy barava different, samfala savvyman say way for kanduit dae hem wanfala dream nomoa but narafala say hem samting wea evri man fit for kasem.
Spesel Ples for Kasem Ansa
5. Wanem buk nao old winim evri narafala buk?
5 But, wanfala buk stap wea garem olketa trufala ansa for olketa important kwestin abaotem laef and dae. Hem old winim evri narafala buk, samfala part bilong hem olketa raetem samting olsem 3,500 year go finis. Firstfala part bilong disfala buk olketa raetem fewfala hundred year bifor pipol workim olketa firstfala song bilong Hindu scripture, olketa Veda, and samting olsem wan thousand year bifor Buddha, Mahāvīra, and Confucius wakabaot long earth. Olketa finis raetem datfala buk long 98 C.E., winim 500 year bifor Muḥammad hem startim Islam religion. Disfala spesel buk bilong haefala wisdom hem Bible.a
6. Why nao iumi fit for say Bible savvy talem iumi wanem nao soul?
6 Bible talem barava stretfala history winim eni buk wea stap. History wea Bible story abaotem hem start from taem wea famili bilong olketa man hem start and explainim hao iumi stap long earth. Hem story tu abaotem taem wea bifor olketa man stap. Buk olsem barava fit for givim iumi savvy abaotem hao man kamap and wanem nao soul.
7, 8. Why nao iumi savvy trustim Bible for givim olketa ansa wea tru and mekem iumi satisfy long kwestin abaotem wanem nao happen taem iumi dae?
7 And tu, Bible hem wanfala buk bilong olketa profesi wea fulfill evritaem. For example samfala profesi talem planti samting abaotem taem wea world rul bilong Medo-Persia and Greece bae kamap and fall daon. Evri toktok hia barava stret evribit wea mekem samfala pipol trae for say olketa raetem samting hia bihaen hem happen. But olketa no garem eni pruf. (Daniel 8:1-7, 20-22) Samfala profesi wea stap long Bible go ahed for fulfill evribit long taem bilong iumi.b—Matthew, chapter 24; Mark, chapter 13; Luke, chapter 21; 2 Timothy 3:1-5, 13.
8 But no eni man, nomata hem kleva tumas, savvy talemaot olketa samting wea bae happen olsem. Creator bilong universe nomoa wea barava strong and wise evribit hem fit for duim datwan. (2 Timothy 3:16, 17; 2 Peter 1:20, 21) Tru tumas, Bible hem wanfala buk from God. Yes, buk olsem savvy givim olketa ansa wea tru and mekem iumi satisfy long kwestin abaotem wanem nao happen long iumi taem iumi dae. Letem iumi lukim firstaem wanem nao hem talem abaotem soul.
[Olketa Footnote]
a Lukim brochure A Book for All People, wea Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. hem pablisim.
b Lukim The Bible—God’s Word or Man’s?, wea Watchtower Bible and Tract Society of New York, Inc. hem pablisim.
[Piksa long page 18]
Buk wea old winim evri narafala buk
[Piksa long page 18]
Buk wea givim ansa wea man fit for trustim and mekem hem satisfy