Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • dp chap. 10 pp. 164-179
  • Hu Nao Savve Standap Againstim Prince Bilong Olketa Prince?

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Hu Nao Savve Standap Againstim Prince Bilong Olketa Prince?
  • Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • MAN SHEEP WEA GAREM TUFALA HORN
  • MAN SHEEP HEM SHOW-OFF TUMAS
  • MAN GOAT KILLIM DAE MAN SHEEP
  • WANFALA SECRET SMOL HORN
  • SMOL HORN KAMAP MAETI LONG PAOA
  • TOROWEM DAON “BARAVA POSITION BILONG HOLY PLES BILONG DAT WAN”
  • “HOLY PLES” KAMAP STRET MOA
  • Hu Nao Bae Rulim World?
    Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • Olketa Main Point From Buk Bilong Daniel
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2007
  • Kasem Strong From Man Bilong God for Talemaot Message
    Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
  • Tingting Strong Long Profesi Toktok Bilong God for Distaem
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2000
Samfala Moa
Tingting Strong Long Profesi Bilong Daniel!
dp chap. 10 pp. 164-179

Chapter Ten

Hu Nao Savve Standap Againstim Prince Bilong Olketa Prince?

1, 2. Why nao vision wea Daniel lukim long mek-thri year long rul bilong Belshazzar hem important tumas long iumi?

FIFTI-SEVEN year go pas finis from taem wea temple bilong Jehovah long Jerusalem hem distroe evribit. Belshazzar and dadi bilong hem, Nabonidus, rul tugeta long Babylon, mek-thri world paoa long profesi bilong Bible.a Profet bilong God, Daniel, hem prisoner long Babylon. And long “mek-thri year long rul bilong King Belshazzar,” Jehovah sendem wanfala vision long Daniel wea showimaot samfala samting abaotem trufala worship wea bae kamap gud moa.—Daniel 8:1.

2 Datfala vision bilong profesi wea Daniel lukim hem affectim hem long bigfala wei and iumi wea stap long “taem bilong end” interest tumas long hem. Datfala angel Gabriel talem Daniel: “Mi bae mekem iu savve wanem nao bae happen long lastfala part bilong datfala judgment, bikos hem for taem bilong end.” (Daniel 8:16, 17, 19, 27) So, iumi interest tumas for savve wanem nao Daniel lukim and wanem nao hem minim for iumi distaem.

MAN SHEEP WEA GAREM TUFALA HORN

3, 4. Wanem animal nao Daniel lukim hem standap front long river, and wanem nao hem piksarem?

3 “Mi lukluk go insaed long vision,” Daniel raet olsem, “and taem mi lukluk, mi insaed long Shushan datfala haos bilong king, wea stap long distrik bilong Elam; and mi lukluk go insaed long vision, and mi stap long saed river bilong Ulai.” (Daniel 8:2) Iumi no savve sapos Daniel barava stap long Shushan (Susa)—kapitol bilong Elam, wea stap 350 kilometer long east bilong Babylon—or hem stap long there insaed vision nomoa.

4 Daniel go ahed and sei: “Taem mi luk ap, then mi lukluk, and, lukim! wanfala man sheep standap front long river, and hem garem tufala horn.” (Daniel 8:3a) For savve hu nao datfala man sheep hem no olsem wanfala secret long Daniel. Bihaen angel Gabriel hem sei: “Man sheep wea iu lukim wea garem tufala horn hem piksarem king bilong Media and Persia.” (Daniel 8:20) Olketa bilong Media kam from ples wea garem planti maunten long east bilong Assyria, and long firstaem olketa bilong Persia garem simpol living and muv from ples tu ples long north long Gulf Bilong Persia. Bat, taem Rul Bilong Media-Persia kamap moa big, olketa pipol bilong hem start for laekem tumas rich living.

5. Hao nao horn wea “kamap bihaen” hem moa tol?

5 “Tufala horn hia tol,” Daniel talem, “bat wanfala hem tol winim narawan, and datwan wea moa tol nao hem kamap bihaen.” (Daniel 8:3b) Horn wea moa tol wea kamap bihaen hem piksarem olketa bilong Persia, and narafala horn hem piksarem olketa bilong Media. Long firstaem, olketa bilong Media nao moa strong. Bat long 550 B.C.E., Cyrus datfala ruler bilong Persia hem isi for winim King Astyages bilong Media. Cyrus joinim olketa kastom and law bilong tufala sekson hia, joinim kingdom bilong olketa, and winim planti moa. Start from datfala taem, rul hia garem tufala haf.

MAN SHEEP HEM SHOW-OFF TUMAS

6, 7. Hao nao “no eni wild animal savve standap front long” datfala man sheep?

6 Taem hem story moa abaotem datfala man sheep, Daniel hem sei: “Mi lukim datfala man sheep hem push go long west and long north and long south, and no eni wild animal savve standap front long hem, and no eniwan sev from hand bilong hem. And hem duim samting followim will bilong hem, and hem show-off tumas.”—Daniel 8:4.

7 Insaed long vision wea Daniel lukim bifor, wanfala wild animal wea kamaot from sea and wea olsem wanfala lion wea garem wing bilong eagle nao hem piksarem Babylon. (Daniel 7:4, 17) Datfala tokpiksa animal hem no savve standap front long “datfala man sheep” bilong niu vision hia. Babylon foldaon long Cyrus the Great long 539 B.C.E. For klosap 50 year bihaen datwan, “no eni wild animal,” or gavman, fit for againstim Rul Bilong Media-Persia—mek-foa world paoa long profesi bilong Bible.

8, 9. (a) Hao nao “datfala man sheep” hem “push go long west and long north and long south”? (b) Wanem nao buk bilong Esther talem abaotem man wea changem King Darius I bilong Persia?

8 World Paoa Bilong Media-Persia kam from “ples wea sun kamap”—long east—and hem duim wanem hem laek for duim, olsem for “push go long west and long north and long south.” (Isaiah 46:11) King Cambyses II, wea rul bihaenem Cyrus the Great, hem winim Egypt. Man wea changem hem nao King Darius I bilong Persia, wea go long west akros long wata bilong Bosporus long 513 B.C.E. and go insaed long territory bilong Europe long Thrace, wea kapitol bilong hem nao Byzantium (wea distaem hem Istanbul). Long year 508 B.C.E., hem winim Thrace, and tekova long Macedonia long 496 B.C.E. So, kasem taem bilong Darius, datfala “man sheep” bilong Media-Persia hem tekem territory long thrifala main saed: north go insaed long Babylonia and Assyria, west thru long Asia Minor, and south go long Egypt.

9 Bible tok abaotem Rul Bilong Media-Persia wea kamap big tumas taem hem storyim man wea changem Darius, Xerxes I, olsem “Ahasuerus wea rul olsem king from India go kasem Ethiopia, ovarem wan handred and twenti-seven distrik.” (Esther 1:1) Bat narawan nao bae winim disfala bigfala rul, and vision bilong Daniel showimaot samfala interesting information long diswan wea fit for strongim faith bilong iumi long profesi toktok bilong God.

MAN GOAT KILLIM DAE MAN SHEEP

10. Long vision bilong Daniel, wanem animal nao killim dae “datfala man sheep”?

10 Tingim hao Daniel sapraes tumas long samting wea hem lukim. Story hem sei: “Mi, for saed bilong mi, go ahed for lukluk, and, lukim! wanfala man goat hem kam from ples wea sun go daon long antap bilong full earth, and hem no tasim earth. And datfala man goat hem garem wanfala bigfala horn midolwan long tufala eye bilong hem. And hem kam kasem man sheep wea garem tufala horn, wea mi lukim standap front long river; and hem ran kam long hem witim bigfala kros. And mi lukim hem kam klosap tumas long datfala man sheep and start for raoa witim hem, and hem killim dae datfala man sheep and brekem tufala horn bilong hem, and no eni paoa stap long datfala man sheep for standap front long hem. So hem torowem long graon and purubutim, and no eniwan savve sevem datfala man sheep from hand bilong hem.” (Daniel 8:5-7) Wanem nao mining bilong evri samting hia?

11. (a) Angel Gabriel minim “man goat wea garem staka hair” and “bigfala horn” olsem wanem? (b) Bigfala horn hia piksarem hu nao?

11 Daniel, or iumi tu, no need for trae for tingim wanem nao mining bilong disfala vision. “Man goat wea garem staka hair hem piksarem king bilong Greece; and bigfala horn wea stap midolwan long tufala eye bilong hem, datwan piksarem firstfala king,” angel Gabriel talem long Daniel. (Daniel 8:21) Long 336 B.C.E., lastfala king long Rul Bilong Persia, Darius III (Codommanus), hem start for rul. Long datfala sem year, Alexander kamap king long Macedonia. History showimaot Alexander the Great nao hem firstfala “king bilong Greece” wea profesi talem. Start “from ples wea sun go daon,” or long west, long year 334 B.C.E., Alexander hem muv kwiktaem. Olsem “hem no tasim earth,” hem winim olketa territory and killim dae “datfala man sheep.” So taem hem finisim gavman bilong Media-Persia wea rul for klosap 200 year, Greece kamap mek-faev world paoa wea Bible story abaotem. Datwan hem nambawan wei wea profesi bilong God hem fulfill!

12. Hao nao “bigfala horn” bilong tokpiksa goat hem “brek,” and wanem nao fofala horn wea kamap for changem hem?

12 Bat paoa bilong Alexander stap for lelebet taem nomoa. Vision hem showimaot moa: “And datfala man goat, for saed bilong hem, barava show-off tumas; bat taem hem kamap maeti, datfala bigfala horn hem brek, and long kliafala wei fofala horn nao kamap for changem hem, long fofala wind bilong heven.” (Daniel 8:8) Taem hem talemaot mining bilong profesi hia, Gabriel sei: “From dat wan hem brek, fofala nao standap for changem hem, fofala kingdom from nation bilong hem nao bae standap, bat olketa no garem paoa olsem hem.” (Daniel 8:22) Olsem profesi talem, taem hem kasem barava top bilong wei wea hem win, Alexander hem “brek,” or dae, taem hem 32 year nomoa. And gogo bigfala rul bilong hem divaed go long fofala general bilong hem.

WANFALA SECRET SMOL HORN

13. Wanem nao grow kamaot from wanfala long fofala horn, and wanem nao hem duim?

13 Nextfala part bilong vision story abaotem samting wea happen insaed winim 2,200 year, and hem fulfill kam kasem distaem. Daniel raet olsem: “Narafala horn hem kamaot from wanfala long olketa [fofala horn], wanfala smol wan, and hem start for kamap big tumas long south and long ples wea sun kamap and long Decoration. And hem kamap moa big go kasem army bilong heven, mekem samfala long army hia and samfala star foldaon long earth, and hem purubutim olketa. And hem show-off tumas long Prince bilong army, and aotem from hem datfala samting wea happen evritaem, and torowem daon datfala barava position bilong holy ples bilong hem. And isisi wanfala army hem lus, and tu datfala samting wea happen evritaem, bikos long sin; and hem go ahed for torowem truth long earth, and hem duim samting and win.”—Daniel 8:9-12.

14. Wanem nao angel Gabriel talem abaotem olketa samting wea tokpiksa smol horn duim, and wanem nao bae happen long datfala horn?

14 Bifor iumi fit for savve long mining bilong olketa toktok antap, iumi mas lisin long angel bilong God. Bihaen hem showimaot wei wea fofala kingdom from rul bilong Alexander kasem paoa, angel Gabriel hem sei: “Long lastfala part bilong kingdom bilong olketa, taem olketa wea sin finisim waka bilong olketa, wanfala king bae standap wea feis bilong hem luk raf and wea minim olketa toktok wea no klia. And paoa bilong hem mas kamap maeti, bat no from paoa bilong hemseleva. And long bigfala wei hem bae spoelem samting, and hem bae barava win and duim evribit. And hem bae spoelem olketa wea strong, and tu pipol wea olketa holy wan. And from savve bilong hem bae hem barava mekem giaman fasin for win long hand bilong hem. And long heart bilong hem bae hem show-off tumas, and long taem wea olketa no wari bae hem spoelem planti. And bae hem standap againstim Prince bilong olketa prince, bat wei wea hem bae brek hem no from wanfala hand.”—Daniel 8:23-25.

15. Wanem nao angel talem Daniel for duim long saed bilong datfala vision?

15 “Iu, for saed bilong iu, keepim datfala vision olsem secret,” angel talem long Daniel, “bikos hem for planti day yet.” (Daniel 8:26) Datfala part bilong vision bae no fulfill for “planti day yet,” and Daniel mas “keepim datfala vision olsem secret.” Luk olsem mining bilong hem olsem wanfala secret yet long Daniel. Bat, kam kasem distaem, “planti day” hia go pas finis. So iumi ask olsem: ‘Wanem nao history bilong world showimaot abaotem wei wea disfala vision bilong profesi hem fulfill?’

SMOL HORN KAMAP MAETI LONG PAOA

16. (a) Wanem tokpiksa horn nao datfala smol horn kamaot from? (b) Hao nao Rome kamap mek-six world paoa long profesi bilong Bible, bat why nao hem no datfala tokpiksa smol horn?

16 Olsem history talem, datfala smol horn kamaot from wanfala long fofala tokpiksa horn—datwan wea stap long west saed. Hem nao Greek kingdom bilong General Cassander wea rul ovarem Macedonia and Greece. Bihaen, kingdom bilong General Lysimachus, king bilong Thrace and Asia Minor, hem tekem datfala kingdom. Long mek-tu century bifor Common Era bilong iumi, Rome hem tekova long olketa ples hia long west saed wea Greece hem rulim. And kasem year 30 B.C.E., Rome hem tekova long evri Greek kingdom, and mekem hemseleva kamap mek-six world paoa long profesi bilong Bible. Bat Rul Bilong Rome hem no smol horn long vision bilong Daniel, bikos datfala rul hem no go ahed kasem “taem bilong end.”—Daniel 8:19.

17. (a) Hao nao Britain join witim Rul Bilong Rome? (b) Hao nao Rul Bilong Britain join witim Greek kingdom bilong Macedonia and Greece?

17 So, history showimaot hu nao datfala ‘king wea feis bilong hem luk raf’? Britain hem kamaot from northwest saed long Rul Bilong Rome. Kasem start bilong mek-faev century C.E., olketa province bilong Rome nao stap long kantri wea hem Britain distaem. Gogo, Rul Bilong Rome brekdaon, bat living bilong Greece and Rome affectim Britain and narafala part bilong Europe tu wea stap anda long rul bilong Rome bifor. “Taem Rul Bilong Rome hem foldaon,” man wea winim Nobel Prize and raetem poetry and olketa buk, Octavio Paz raet olsem, “Church nao tekova.” Hem sei moa: “Olketa father bilong Church, and savveman, joinim olketa Greek idea insaed long Christian teaching.” And savveman bilong mek-20 century, Bertrand Russell hem sei: “Living bilong olketa Western kantri, wea kamaot from Greece, hem garem faondeson long olketa kastom bilong man and science wea start long Miletus [wanfala Greek taon long Asia Minor] tu thousand faev handred year bifor.” So, fitim for iumi sei Rul Bilong Britain garem start long Greek kingdom bilong Macedonia and Greece.

18. Wanem nao datfala smol horn wea kamap ‘wanfala king wea feis bilong hem luk raf’ long “taem bilong end”? Minim diswan.

18 Kasem 1763, Britain hem winim tufala strong enemy bilong hem, Spain and France. Start long datfala taem Rul Bilong Britain showimaot hem nao boss bilong sea and mek-seven world paoa long Bible profesi. Nomata bihaen 13-fala territory bilong hem long America separate from Britain long 1776 for startim United States of America, datfala Rul Bilong Britain grow for kavarem bigfala haf long evri land long earth and rulim wanfala long evri fofala man. Mek-seven world paoa kamap moa strong taem United States of America waka tugeta witim Britain for startim world paoa bilong England-America. Long saed bilong selen and army, disfala paoa hem barava kamap ‘wanfala king wea feis bilong hem luk raf.’ So, smol horn wea kamap wanfala raf paoa long saed bilong politik long “taem bilong end,” hem nao World Paoa Bilong England-America.

19. Wanem nao “Decoration” wea vision hem story abaotem?

19 Daniel lukim datfala smol horn “start for kamap big tumas” long “Decoration.” (Daniel 8:9) Promis Land wea Jehovah givim long pipol wea hem chusim, hem luk naes tumas dastawe olketa kolem “decoration long evri land,” hem nao, bilong full earth. (Ezekiel 20:6, 15) Hem tru, Britain kasholem Jerusalem long December 9, 1917, and long year 1920, League of Nations hem appointim Great Britain for lukaftarem Palestine go kasem May 14, 1948. Bat datfala vision hem wanfala profesi, wea piksarem planti samting. And “Decoration” wea vision hem story abaotem hem no piksarem Jerusalem, bat living bilong pipol wea God ting long olketa olsem holy long taem bilong mek-seven world paoa. Iumi bae lukim wei wea World Paoa Bilong England-America trae for spoelem olketa holy wan.

TOROWEM DAON “BARAVA POSITION BILONG HOLY PLES BILONG DAT WAN”

20. Hu nao “army bilong heven” and olketa “star” wea smol horn trae for daonem?

20 Datfala smol horn “kamap moa big go kasem army bilong heven, mekem samfala long army hia and samfala star foldaon long earth.” Angel minim “army bilong heven” and olketa “star” wea smol horn trae for daonem olsem ‘pipol wea olketa nao holy wan.’ (Daniel 8:10, 24) Olketa “holy wan” hia nao olketa Christian wea spirit anointim. From olketa fren witim God thru long niufala covenant, wea blood bilong Jesus Christ nao startim, olketa kamap holy, klin, and separate for duim service long God nomoa. (Hebrews 10:10; 13:20) From hem markem olketa for rul witim Son bilong hem long heven, Jehovah ting long olketa olsem holy. (Ephesians 1:3, 11, 18-20) So, long vision bilong Daniel, “army bilong heven” hem minim samfala bilong 144,000 “holy wan” wea stap yet long earth, wea bae rul long heven witim Lamb.—Revelation 14:1-5.

21. Hu nao stap long wanfala “holy ples” wea mek-seven world paoa trae for spoelem evribit?

21 Distaem, olketa bilong 144,000 wea stap yet olketa nao sekson long earth wea stand for “Jerusalem long heven”—Kingdom bilong God—and temple arrangement bilong hem. (Hebrews 12:22, 28; 13:14) Long wei olsem olketa stap long wanfala “holy ples” wea mek-seven world paoa trae for purubutim and spoelem evribit. (Daniel 8:13) Taem hem story abaotem datfala holy ples olsem “datfala barava position bilong holy ples bilong [Jehovah],” Daniel sei olketa “aotem from hem [Jehovah] datfala samting wea happen evritaem, and torowem daon datfala barava position bilong holy ples bilong hem. And isisi wanfala army hem lus, and tu datfala samting wea happen evritaem, bikos long sin; and hem go ahed for torowem truth long earth, and hem duim samting and win.” (Daniel 8:11, 12) Hao nao diswan hem fulfill?

22. Long World War II, hao nao mek-seven world paoa duim bigfala “sin”?

22 Wanem nao kasem Olketa Witness Bilong Jehovah long World War II? Olketa safa long barava strongfala persecution! Hem start long olketa Nazi and Fascist kantri. Bat gogo olketa “torowem truth long earth” evriwea insaed long bigfala rul bilong datfala ‘smol horn wea paoa bilong hem kamap maeti.’ Datfala “army” bilong pipol wea talemaot Kingdom and waka bilong olketa for preachim “gud nius” hem kasem tambu long klosap evri part bilong British Commonwealth. (Mark 13:10) Taem olketa nation hia mekem evri man joinim army, olketa no willing for letem Olketa Witness Bilong Jehovah free from diswan, wea nating showimaot respect for theocratic appointment bilong olketa olsem minister bilong God. Long United States olketa raf pipol killim and spoelem olketa faithful servant bilong Jehovah. Hem olsem mek-seven world paoa trae for aotem sakrifaes bilong praise—“frut bilong mouth”—wea pipol bilong Jehovah evritaem offerim olsem “samting wea happen evritaem” long worship bilong olketa. (Hebrews 13:15) So, datfala world paoa duim “sin” for attakim ples bilong Most Hae God—“datfala barava position bilong holy ples bilong hem.”

23. (a) Long World War II, hao nao World Paoa Bilong England-America standap “againstim Prince bilong olketa prince”? (b) Hu nao “Prince bilong olketa prince”?

23 Taem hem persecutim “olketa holy wan” long World War II, datfala smol horn show-off tumas “long Prince bilong army.” Or, olsem angel Gabriel talem, hem standap “againstim Prince bilong olketa prince.” (Daniel 8:11, 25) Datfala title “Prince bilong olketa prince” hem minim Jehovah God nomoa. Hebrew word sar, wea olketa transleitim “prince,” hem join witim wanfala word wea minim “rul ovarem.” Witim wei for minim son bilong wanfala king or man from laen bilong king, datfala word hem minim wanfala hed, or chief. Buk bilong Daniel story abaotem olketa narafala angel prince—wanfala example hem Michael. God nao hem Chief Prince bilong olketa prince hia. (Daniel 10:13, 21; markem Psalm 83:18.) Waswe, eniwan savve standap againstim Jehovah—Prince bilong olketa prince?

“HOLY PLES” KAMAP STRET MOA

24. Wanem promis nao Daniel 8:14 talem long iumi?

24 No eniwan savve standap againstim Prince bilong olketa prince—nomata king wea “feis bilong hem luk raf” olsem World Paoa Bilong England-America! Samting wea disfala king duim for trae for spoelem holy ples bilong God hem nating win. Bihaen “tu thousand thri handred evening and morning,” datfala angel hem sei, “datfala holy ples bae barava kamap stret moa,” or “bae hem win.”—Daniel 8:13, 14; The New English Bible.

25. Hao long nao datfala 2,300 day bilong profesi, and hem join witim wanem samting wea happen?

25 Datfala 2,300 day hem wanfala taem bilong profesi. So, diswan hem wanfala profesi year bilong 360 day. (Revelation 11:2, 3; 12:6, 14) Sapos olsem, disfala 2,300 day hem 6 year, 4 month, and 20 day. Wanem taem nao diswan? Bihaen long 1930, pipol bilong God start for kasem bigfala persecution long samfala kantri. And long World War II, olketa kantri wea world paoa bilong England-America rul ovarem olketa strong for persecutim Olketa Witness Bilong Jehovah. Why nao olsem? Bikos sekson hia strong for “obeyim God olsem ruler and no olketa man.” (Acts 5:29) So, datfala 2,300 day hem join witim datfala war.b Wanem nao happen long start and finis bilong disfala taem bilong profesi?

26. (a) From wanem taem nao iumi fit for start for kaontem 2,300 day? (b) Wanem taem nao datfala 2,300 day hem finis?

26 For mekem ‘datfala holy ples kamap stret moa’ olsem bifor, wei for kaontem datfala 2,300 day hem mas start from taem wea hem “stret” long eye bilong God. Diswan hem no savve happen bifor June 1, 1938, taem English Wastaoa pablisim part 1 bilong article “Organization.” Part 2 hem kamap insaed long issue bilong June 15, 1938. Sapos iumi kaontem 2,300 day (6 year, 4 month, and 20 day long Hebrew kalenda) from June 1 or 15, 1938, bae iumi kasem October 8 or 22, 1944. Long first day wea olketa garem wanfala spesol assembly long Pittsburgh, Pennsylvania, U.S.A., long September 30 and October 1, 1944, president bilong Watch Tower Society givim disfala tok “Stretem Theocratic Samting Distaem.” Long annual corporate meeting wea olketa garem long October 2, olketa stretem charter bilong Society for mekem datwan hem followim theocratic arrangement long wei wea fitim law. Taem olketa mekem klia olketa mark bilong Bible insaed olketa pablikeson, wei for organize long theocratic wei hem kamap moa big insaed olketa kongregeson bilong Olketa Witness Bilong Jehovah.

27. Wanem nao showimaot datfala “samting wea happen evritaem” hem katdaon long olketa year bilong World War II wea persecution hem big tumas?

27 Insaed long datfala 2,300 day long taem bilong World War II, wea start long 1939, wei for givim datfala offering bilong “samting wea happen evritaem” long holy ples bilong God hem barava katdaon bikos long persecution. Long 1938 Watch Tower Society garem 39 branch office wea lukaftarem waka bilong Olketa Witness Bilong Jehovah evriwea long world, bat kasem 1943 hem garem 21 nomoa. Namba bilong olketa wea talemaot Kingdom long datfala taem bilong war hem smol tu.

28, 29. (a) Taem World War II hem gogo for finis, wanem nao happen insaed organization bilong Jehovah? (b) Wanem nao iumi savve talem abaotem bigfala attak bilong enemy for spoelem and finisim “holy ples”?

28 Olsem iumi lukim finis, long olketa lastfala month bilong World War II, Olketa Witness Bilong Jehovah disaed strong moa for mekhae long rul bilong God long wei for servem hem olsem wanfala theocratic organization. Olketa garem disfala goal taem olketa startim wei for stretem waka bilong olketa and wei for organize long 1944. Tru nao, English Wastaoa bilong October 15, 1944, garem wanfala article wea title bilong hem “Organize for Lastfala Waka.” Diswan and olketa narafala article abaotem wei for serve long datfala taem showimaot 2,300 day hem finis and datfala “holy ples” hem “kamap stret” moa.

29 Bigfala attak bilong enemy for spoelem and finisim datfala “holy ples” hem fail evribit. Yes, “olketa holy wan” wea stap yet long earth, witim olketa “great crowd” fren bilong olketa, barava win nao. (Revelation 7:9) And datfala holy ples, wea stap long stretfala theocratic ples bilong hem, distaem hem go ahed for givim holy service long Jehovah.

30. Wanem nao bae klosap happen long ‘king wea feis bilong hem luk raf’?

30 Datfala World Paoa Bilong England-America stap long position bilong hem yet. “Bat wei wea hem bae brek hem no from wanfala hand,” angel Gabriel talem. (Daniel 8:25) Klosap nao, disfala mek-seven world paoa long profesi bilong Bible—‘king wea feis bilong hem luk raf’—bae brek, no from hand bilong man, bat from paoa bilong God long Armageddon. (Daniel 2:44; Revelation 16:14, 16) Iumi barava hapi tumas for savve hao datwan bae vindicatem rul bilong Jehovah God, Prince bilong olketa prince!

[Olketa Footnote]

a Sevenfala world paoa wea garem spesol mining long Bible nao Egypt, Assyria, Babylonia, Media-Persia, Greece, Rome, and England-America. Olketa hia important bikos olketa deal witim pipol bilong Jehovah.

b Daniel 7:25 story tu abaotem wanfala sekson bilong taem wea olketa “go ahed for againstim olketa holy wan bilong Most Hae Wan.” Olsem Chapter 9 hem showimaot, diswan hem join witim first world war.

WANEM NAO IU LANEM?

• Wanem nao olketa hia piksarem:

“man sheep” wea garem “tufala horn”?

“man goat wea garem staka hair” wea garem “bigfala horn”?

fofala horn wea changem datfala “bigfala horn”?

smol horn wea kamaot from wanfala long fofala horn?

• Long World War II, hao nao World Paoa Bilong England-America trae for spoelem “holy ples,” and waswe, hem win?

[Map/Piksa long page 166]

(For formatted text, lukim pablikeson)

Rul Bilong Media-Persia

MACEDONIA

EGYPT

Memphis

ETHIOPIA

Jerusalem

Babylon

Ecbatana

Susa

Persepolis

INDIA

[Map/Piksa long page 169]

(For formatted text, lukim pablikeson)

Rul Bilong Greece

MACEDONIA

EGYPT

Babylon

Indus River

[Map long page 172]

(For formatted text, lukim pablikeson)

Rul Bilong Rome

BRITANNIA

ITALY

Rome

Jerusalem

EGYPT

[Full-page piksa long page 164]

[Olketa piksa long page 174]

Samfala important pipol insaed World Paoa Bilong England-America:

1. George Washington, first president bilong U.S. (1789-97)

2. Queen Victoria bilong Britain (1837-1901)

3. Woodrow Wilson, president bilong U.S. (1913-21)

4. David Lloyd George, prime minister bilong Britain (1916-22)

5. Winston Churchill, prime minister bilong Britain (1940-45, 1951-55)

6. Franklin D. Roosevelt, president bilong U.S. (1933-45)

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem