Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • es22 pp. 57-67
  • June

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • June
  • Lukluk lo Olketa Scripture Evriday—2022
  • Subheding
  • Wednesday, June 1
  • Thursday, June 2
  • Friday, June 3
  • Saturday, June 4
  • Sunday, June 5
  • Monday, June 6
  • Tuesday, June 7
  • Wednesday, June 8
  • Thursday, June 9
  • Friday, June 10
  • Saturday, June 11
  • Sunday, June 12
  • Monday, June 13
  • Tuesday, June 14
  • Wednesday, June 15
  • Thursday, June 16
  • Friday, June 17
  • Saturday, June 18
  • Sunday, June 19
  • Monday, June 20
  • Tuesday, June 21
  • Wednesday, June 22
  • Thursday, June 23
  • Friday, June 24
  • Saturday, June 25
  • Sunday, June 26
  • Monday, June 27
  • Tuesday, June 28
  • Wednesday, June 29
  • Thursday, June 30
Lukluk lo Olketa Scripture Evriday—2022
es22 pp. 57-67

June

Wednesday, June 1

Mifala hapi for sharem gud nius bilong God witim iufala and for givim tu laef bilong mifala for helpem iufala.—1 Thess. 2:8.

Bible teacher mas showimaot hem tingim Bible study blo hem. Ting lo olketa olsem olketa bae kamap spiritual brata or sista blo iu. Hem no isi for olketa lusim olketa fren mekem samfala change for worshipim Jehovah. So hem gud for iumi helpem Bible study for meetim samfala lo kongregeson wea savve helpem and encouragem hem. Taem Bible study fren witim olketa lo kongregeson, datwan savve helpem hem lo spiritual wei and olketa savve encouragem hem taem hem deal witim olketa problem. Iumi laekem Bible study for feel hem part lo kongregeson and olketa brata and sista spiritual famili blo hem. Iumi laekem hem for garem olketa fren insaed lo kongregeson mekem hem isi for hem stop for associate witim pipol wea no lovem Jehovah. (Provebs 13:20) Then sapos olketa fren blo hem lo world no laek gohed fren witim hem, bae hem garem olketa fren insaed lo organization blo Jehovah.—Mark 10:29, 30; 1 Pet. 4:4. w20.10 17 ¶10-11

Thursday, June 2

God givim paoa long mi ovarem evri samting long heven and earth.—Matt. 28:18.

Iumi mas fren witim Jesus sapos iumi laek for fren gud witim Jehovah. Why nao olsem? Tingim tufala reason hia. First reason, Jesus talem olketa disaepol: “Dadi hem lovem iufala bikos iufala lovem mi.” (John 16:27) Hem sei tu: “Mi nomoa road for man go long Dadi long heven.” (John 14:6) Sapos iumi laek fren witim Jehovah bat iumi no fren witim Jesus, hem olsem iumi trae for go insaed wanfala building bat no iusim door. Jesus iusim tu semkaen tokpiksa taem hem sei hem nao door for olketa sheepsheep. (John 10:7) Mek-tu reason hem bikos Jesus showimaot olketa wei blo Dadi blo hem. Hem sei lo olketa disaepol: “Man wea lukim mi hem lukim Dadi tu.” (John 14:9) So for savve lo Jehovah hem important for study abaotem laef blo Jesus. Taem iumi lane abaotem Jesus datwan bae helpem iumi for lovem hem. And taem iumi fren witim Jesus, datwan bae barava strongim love blo iumi for Dadi blo hem. w20.04 21-22 ¶5-6

Friday, June 3

So mi hapi for garem olketa wik point, . . . bikos taem mi wik, hem nao taem wea mi strong.—2 Cor. 12:10.

Waswe, iu sik and leidaon lo bed or iu mas iusim wheelchair? Waswe, knee blo iu hem wik or eye blo iu hem no mas gud? Sapos olsem, hao, iu savve ranran witim olketa wea young and healthy? Iu savve duim, bikos olketa wea olo and sik olketa ranran lo datfala road for laef. Olketa no duim datwan witim strong blo olketa seleva, bat olketa kasem strong from Jehovah taem olketa lisin lo olketa Christian meeting, thru lo telephone or watchim thru lo video streaming. And olketa preach lo olketa doctor, nurse, and relative. No letem wei wea iu no fit for duim staka samting for mekem iu discourage and tingse iu no fit nao for ranran lo resis for laef. Jehovah lovem iu bikos iu faithful and no givap. Winim enitaem bifor iu needim help blo hem distaem, and hem bae no lusim iu. (Sams 9:10) Bat, hem bae barava kam klos lo iu. w20.04 29-30 ¶16-17

Saturday, June 4

Evri samting wea mi duim hem for mekem mi savve sharem gud nius witim nara pipol.—1 Cor. 9:23.

Olketa wanem subject nao maet iu savve storyim witim wea lotu finis? Tingim subject wea hem bae agree lo hem. Maet hem worshipim wanfala God nomoa, hem maet bilivim Jesus nao sevem iumi olketa man, or hem tingse iumi stap lo taem wea nogud tumas and wea klosap for finis. Storyim kaen subject for helpem datfala man for interest lo Bible message. Tingim hao pipol maet no bilivim evri samting wea religion blo olketa teachim, so nomata iu savve olketa followim wanfala religion, trae for faendaot wanem hemseleva bilivim. Wanfala missionary brata storyim hao samfala pipol sei olketa bilivim Trinity, bat olketa maet no really bilivim hao Dadi, Son, and holy spirit olketa wanfala God. Hem sei: “Taem mi savve pipol no bilivim evri samting wea religion teachim datwan helpem mi for storyim samting wea mitufala bae agree lo hem.” So trae faendemaot wanem pipol bilivim. Then, olsem Paul, iu savve “change for fitim evri didifren kaen man.”—1 Cor. 9:19-22. w20.04 10 ¶9-10

Sunday, June 5

Long taem ya nao, bae God hemi sevem evri pipol blong yu wea nem blong olketa hemi stap insaet long buk blong hem.—Daniel 12:1.

Daniel and John storyim hao olketa wea worshipim God bae sev lo taem blo big trabol, so iumi no need for warim wanem bae happen lo future. Daniel sei olketa wea nem blo olketa ‘stap insaed lo datfala buk’ bae sev. Wanem nao iumi savve duim mekem nem blo iumi stap insaed datfala buk? Iumi mas duim samting for showimaot iumi garem faith lo Jesus, datfala Pikinini Sheepsheep blo God. (John 1:29) Iumi need for dedicate and baptaes. (1 Pet. 3:21) And iumi mas showimaot iumi sapotim Kingdom blo God and helpem olketa narawan for lane abaotem Jehovah. Distaem nao hem taem for strongim trust wea iumi garem lo Jehovah and organization blo hem, and for sapotim Kingdom blo God. Sapos iumi duim datwan, bae iumi sev taem Kingdom blo God hem finisim king blo north and king blo south. w20.05 16 ¶18-19

Monday, June 6

Lod [Jehovah], bae olketa pipol i save long biknem blong yu olowe nao.—Sams 135:13.

Adam and Eve savve lo nem blo Jehovah, and staka nara samting abaotem hem. Tufala savve hem nao Creator, hem givim tufala laef,wanfala Paradaes for stap lo hem, and hem givim perfect partner lo Adam. (Jenesis 1:26-28; 2:18) Bat waswe, tufala iusim perfect mind wea tufala garem for ting raonem evri samting wea Jehovah duim for tufala? Waswe, tufala strongim love blo olketa for Jehovah? Luk olsem nomoa. Taem Satan iusim snek for toktok lo Eve, hem askem wanfala kwestin olsem: ‘Waswe, hemi tru wea God hemi bin talem yutufala fo no kaikaim frut blong evri tri long gaden ya?’ (Jenesis 2:16, 17; 3:1) Datfala kwestin hem olsem wanfala laea. God talem tufala for kaikaim evri tree lo garden, bat wanfala tree nomoa tufala shud no kaikaim. (Jenesis 2:9) Satan mekem hem luk olsem Jehovah hem selfish. Maet Eve ting olsem, ‘Waswe, God holem bak samfala gud samting from mi?’ w20.06 3-4 ¶8-9

Tuesday, June 7

Nomata sapos eniwan long iufala hem feel nogud long narawan, hem mas no kros bat mas evritaem forgivim hem.—Col. 3:13.

Samfala maet feel nogud bikos lo samting wea wanfala brata or sista lo kongregeson duim. Aposol Paul luksavve samfala taem iumi maet garem stretfala reason for “feel nogud” lo wanfala brata or sista. Maet olketa treatim iumi nogud. Sapos iumi no careful, gogo maet iumi bae gohed for kros lo olketa. Kaen wei for feel nogud olsem maet gogo mekem samwan for isisi go farawe from pipol blo Jehovah. Pablo, wanfala brata lo South America, samwan accusim hem lo rong samting wea hem nating duim, and bikos lo datwan hem lusim nao olketa privilege blo hem lo kongregeson. Wanem nao hem duim? Pablo sei: “Mi barava kros tumas, and isisi, mi lusim nao kongregeson.” Maet guilty konsens savve mekem samwan wea bin brekem law blo Jehovah for feel olsem hem no fitim nao for God lovem hem. Nomata sapos hem repent and kasem mercy, maet hem feel olsem hem no fitim nao for part lo kongregeson blo God. Hao nao tingting blo iu abaotem olketa brata and sista wea feisim olketa kaen samting olsem? w20.06 19 ¶6-7

Wednesday, June 8

Man garem save, hemi lukim trabol, hem go long sef ples.—Provebs 22:3.

Iumi luksavve lo olketa samting wea savve mekem iumi wikdaon lo spiritual saed, and then duim samting for stopem datwan. (Heb. 5:14) Olsem example, iumi need for chusim gud hapitaem. Staka taem olketa TV show and movie mekhae lo wei for durong. God barava no laekem kaen wei olsem and gogo datwan bae spoelem iumi. Dastawe iumi no chusim hapitaem wea savve spoelem love blo iumi for God. (Eph. 5:5, 6) Nara samting, iumi need for stap klia lo olketa laea story blo olketa apostate. Olketa laek mekem iumi daotem olketa brata blo iumi and organization blo Jehovah. (1 Tim. 4:1, 7; 2 Tim. 2:16) Olketa laea story savve mekem iumi wikdaon so no bilivim olketa story olsem. Why? Bikos olketa story hia kam from “olketa man wea no garem stretfala tingting and wea no luksavve long samting wea tru.” Olketa laek for “argue and raoa abaotem olketa word.” (1 Tim. 6:4, 5) Olketa laekem iumi for bilivim olketa laea story and no trustim olketa brata. w20.09 29 ¶13, 15

Thursday, June 9

No tingim [iuseleva nomoa], bat hem mas tingim nara pipol tu.—1 Cor. 10:24.

Hasband and waef shud treatim each other witim love and respect. (Eph. 5:33) Bible teachim iumi hao hem important for givim samting winim wei for kasem samting. (Acts 20:35) Hambol fasin bae helpem tufala wea marit for showimaot love and respect. Datwan helpem staka Christian couple for barava hapi. Olsem example, wanfala hasband wea nem blo hem Steven sei: “Hem important for waka tugeta olsem wanfala team, especially lo taem wea problem hem kamap. Winim wei for ting: ‘Wat nao bae gud for mi?’ Iu bae ting olsem ‘Wat nao bae gud for mitufala evriwan?’” Waef blo hem Stephanie tu feel olsem, hem sei: “No eniwan laek for stap witim wanfala enemy.” Hem sei tu: “Taem wanfala problem kamap, mitufala trae for faendemaot wat nao kosim datwan. Mitufala prea, duim research, and story raonem. Mitufala attakim datfala problem, bat no each other.” Olketa hasband and waef savve kasem gud samting taem olketa tingim each other and no tingim seleva. w20.07 3-4 ¶5-6

Friday, June 10

Mi barava gohed strong long religion bilong olketa Jew winim olketa nara Jew wea sem age witim mi.—Gal. 1:14.

No depend lo strong or savve blo iuseleva taem iu servem Jehovah. Aposol Paul hem kasem gudfala education. Teacher blo hem, hem wanfala man wea staka pipol barava respectim lo datfala taem, nem blo hem Gamaliel. (Acts 5:34; 22:3) Lo bifor, staka pipol lo community blo olketa Jew tinghae lo Paul. (Acts 26:4) Bat Paul no depend lo hemseleva. Paul hapi nomoa for lusim olketa samting wea pipol lo disfala world tingse bae mekem hem strong. (Phil. 3:8) Paul feisim olketa barava hard samting bikos hem kamap wanfala follower blo Christ. Pipol blo hem heitim hem. (Acts 23:12-14) And olketa blo Rome killim hem and putim hem lo prison nomata hem wanfala citizen blo datfala kantri. (Acts 16:19-24, 37) And tu, Paul barava luksavve lo olketa wik point blo hemseleva. (Rome 7:21-25) Bat winim wei for letem olketa enemy blo hem or olketa wik point blo hem for stopem hem, hem hapi nomoa nomata hem wik. Why? Bikos taem hem wik, hem nao taem wea hem feelim paoa blo God strongim hem.—2 Cor. 4:7; 12:10. w20.07 16 ¶7-8

Saturday, June 11

Man wea showimaot faith long mi, . . . olketa samting wea hem duim bae winim olketa samting wea mi duim.—John 14:12.

Distaem, iumi laek for busy for duim preaching waka. Jesus sei disfala waka bae gohed bihaen hem dae and bae kamap moa big. Bihaen Jesus resurrect, hem duim mirakol mekem samfala disaepol blo hem for kasem staka fish. Lo datfala taem hem storyim lo olketa hao assignment blo olketa for preach lo pipol hem moa important winim eni nara waka. (John 21:15-17) Bifor Jesus go ap lo heven, hem talem olketa disaepol blo hem hao preaching waka wea hem startim mas kasem olketa farawe ples lo earth. (Acts 1:6-8) Samfala year bihaen datwan, Jesus givim wanfala vision lo aposol John wea showimaot olketa samting wea bae happen “long day bilong Lord.” Lo vision hia John lukim wanfala angel talemaot, “gud nius wea bae stap for olowe” lo “evri kantri, tribe, and languis.” (Rev. 1:10; 14:6) Diswan showimaot Jehovah laekem iumi for duim preaching waka go kasem taem wea hem bae finis. w20.09 9 ¶5

Sunday, June 12

From Abraham garem faith, hem olsem hem sakrifaesim Isaac taem God testim hem.—Heb. 11:17.

Abraham feisim olketa problem insaed famili. Waef blo hem, Sarah, no savve garem pikinini. For staka year diswan mekem tufala feel sorre tumas. Gogo, Sarah givim Hagar, servant blo hem lo Abraham for hem garem pikinini for Abraham and Sarah. Bat taem Hagar babule, hem start for ting daonem Sarah. Datwan mekem Sarah feel nogud so hem raosem Hagar. (Jenesis 16:1-6) Gogo Sarah bornem wanfala son and Abraham nemim hem Isaac. Abraham lovem tufala son blo hem, Ishmael and Isaac. Bat from Ishmael treatim nogud Isaac, Abraham mas talem Ishmael and Hagar for go from olketa. (Jenesis 21:9-14) Narataem, Jehovah askem Abraham for sakrifaesim Isaac. (Jenesis 22:1, 2; Heb. 11:17-19) Lo tufala taem hia, Abraham mas trustim Jehovah bae lukaftarem tufala son blo hem. w20.08 4 ¶9-10

Monday, June 13

Iufala mas garem niufala wei wea fitim wanem God hem laekem and wea datwan hem barava raeteous and faithful.—Eph. 4:24.

Tingim, olketa wea resurrect bae hapi tumas taem olketa isisi lusim olketa nogud wei blo olketa and start for followim olketa raeteous standard blo God. Jehovah bae letem olketa wea changem wei blo olketa for kasem laef olowe. Bat hem bae no letem olketa wea no laek for change for gohed laef and spoelem peace lo Paradaes. (Aesaea 65:20; John 5:28, 29) Taem Kingdom hem rul, pipol blo God bae experiencem samting wea Provebs 10:22 storyim hao blessing blo Jehovah hem mekem man rich and man no savve kasem pain from datwan. Spirit blo Jehovah bae helpem pipol blo God for kamap rich lo spiritual wei, wea minim wei blo olketa bae kamap olsem Christ, and gogo olketa bae kamap perfect. (John 13:15-17; Eph. 4:23) Olketa bae kamap strong and healthy and garem olketa gud wei. Datwan bae barava nambawan laef!—Job 33:25. w20.08 17 ¶11-12

Tuesday, June 14

Traem best for . . . no poke nose long bisnis bliong narawan.—1 Thess. 4:11.

Hem gud for evritaem tingim hao samfala Christian wea singol disaed finis for no marit. Olketa nara singol brata or sista laek marit, bat no faendem samwan wea fitim olketa. Olketa narawan maet marit partner hem dae. Nomata wanem nao reason, waswe, olketa lo kongregeson shud askem wanfala singol Christian why nao hem no marit, or trae helpem hem for faendem samwan for maritim? Sapos hem no askem help, hao nao hem bae feel sapos samwan duim olsem lo hem? (1 Tim. 5:13) Olketa singol brata and sista blo iumi bae hapi tumas sapos iumi tinghae lo olketa for gudfala wei blo olketa. Winim wei for feel sorre lo olketa, hem gud for iumi tinghae lo olketa bikos olketa faithful. Datwan bae mekem olketa for no feel olsem iumi sei: “Mi no needim iu.” (1 Cor. 12:21) Bat olketa bae savve iumi respectim olketa and tinghae lo ples blo olketa insaed lo kongregeson. w20.08 29 ¶10, 14

Wednesday, June 15

Wanfala taem . . . winim 500 brata nao lukim [Christ].—1 Cor. 15:6.

Aposol Paul tu lukim Jesus. (1 Cor. 15:8) Taem Paul (Saul) hem gogo for Damascus, hem herem voice blo Jesus wea resurrect, and hem lukim vision blo glory blo Jesus lo heven. (Acts 9:3-5) Datwan hem narafala pruv wea showimaot resurrection blo Jesus hem no wanfala kastom story. (Acts 26:12-15) Staka interest tumas for here abaotem wanem Paul lukim bikos lo bifor hem man wea persecutim olketa Christian. Bat taem Paul bilivim Jesus laef bak, hem waka hard for helpem olketa narawan for bilivim datwan tu. From datwan, samfala killim Paul, olketa putim hem lo prison, and hem insaed ship wea rek. (1 Cor. 15:9-11; 2 Cor. 11:23-27) From Paul hem barava sure Jesus laef bak, hem willing for dae for defendim wanem hem bilivim. Waswe, wanem Paul storyim helpem iu for bilivim Jesus hem laf bak bihaen hem dae? Masbi diswan strongim wei wea iu biliv lo resurrection. w20.12 3 ¶8-10

Thursday, June 16

Sapos yufala askem [Jehovah] fo stap wetem yufala, bae hemi save stap wetem yufala.—Mektu Kronikols 15:1-2.

Hem gud for evritaem attendim olketa kongregeson meeting. Taem iumi attendim olketa meeting wea organization blo Jehovah provaedem, iumi kasem olketa spiritual samting for strongim iumi and iumi kasem encouragement from olketa brata and sista. (Matt. 11:28) Hem gud for tingim olketa samting hia, ‘Waswe, mi duim study seleva?’ And sapos iu garem waef and pikinini, waswe, iu markem taem evri week for duim famili worship? Sapos iu stap seleva, waswe, iu markem taem for duim Bible study, olsem olketa famili duim famili worship? And waswe, iu busy lo waka for preach and teachim pipol for kamap disaepol? Why nao iumi shud ting raonem olketa kwestin hia? Bible sei Jehovah lukluk lo tingting and wanem nao insaed lo heart blo iumi, so iumi laek duim sem samting tu. (Fas Kronikols 28:9) Sapos iumi luksavve iumi need for mekem samfala change lo olketa goal blo iumi, wei blo iumi or tingting blo iumi, hem gud for askem Jehovah for helpem iumi for duim datwan. Distaem nao hem taem for redyim iumiseleva for olketa test wea bae kamap lo future. w20.09 19 ¶19-20

Friday, June 17

Sapos eniwan long iufala no willing for lusim evri samting wea hem garem, hard tumas for hem disaepol bilong mi.—Luke 14:33.

Jesus storyim wanem man mas duim sapos hem laek kamap disaepol blo hem. Hem storyim tokpiksa abaotem man wea laek for wakem taoa and king wea laek for faetem nara army. Jesus sei man wea laek wakem taoa mas “ting raonem firstaem haomas selen nao hem needim” mekem hem savve finisim datfala taoa. And datfala king mas “story firstaem witim olketa bigman blo hem” for faendaot sapos army fit for winim faet. (Luke 14:27-32) Olsem tufala hia, Jesus savve samwan wea laek kamap disaepol blo hem mas ting raonem firstaem wanem hem need for duim for followim Jesus. So encouragem olketa Bible study for duim study witim iumi evri week. Iumi need for prepare gud for evri study. Tingim Bible study blo iu and ting raonem hao iu bae storyim information lo wei wea klia and simpol mekem hem savve minim and followim datwan.—Nehemaea 8:8; Provebs 15:28a. w20.10 7 ¶5; 8 ¶7

Saturday, June 18

So iufala go and teachim pipol . . . for kamap disaepol bilong mi. . . . Teachim olketa for followim evri samting wea mi laekem iufala for duim.—Matt. 28:19, 20.

Olketa instruction wea Jesus givim hem klia. Iumi mas teachim pipol olketa samting wea hem komandim. Bat, iumi shud no forgetim wanfala important samting. Jesus sei: “Teachim olketa for followim evri samting wea mi laekem iufala for duim.” For helpem Bible study for followim wanem Jesus talem, iumi no just teachim hem nomoa, bat iumi mas showim hem hao for duim. (Acts 8:31) For “followim” wanfala komand hem minim for obeyim datwan. Taem iumi studyim Bible witim olketa narawan, iumi teachim olketa for duim wanem God laekem iumi for duim. Bat, iumi mas duim nara samting moa. Iumi mas teachim Bible study for followim evriday wanem hem lanem. (John 14:15; 1 John 2:3) Bible study savve followim example blo iumi for laek followim olketa Bible principle lo skul, lo waka, and lo olketa nara taem. Hem gud for prea witim Bible study and askem Jehovah for givim holy spirit for helpem hem.—John 16:13. w20.11 2-3 ¶3-5

Sunday, June 19

“Bae mi no iusim army, or paoa, bat bae mi iusim spirit blo mi.” Diswan nao toktok blo Jehovah, komanda blo olketa army.—Zech. 4:6, NW.

Olketa disaepol blo Jesus feisim olketa challenge. Olsem example, olketa no garem staka copy blo olketa Scripture. Olketa no garem olketa pablikeson wea explainim Bible olsem iumi distaem. And olketa preach lo pipol wea story lo staka difren languis. Nomata olsem, olketa faithful for preach and insaed samting olsem 30 year nomoa, “evriwan long earth herem finis” gud nius. (Col. 1:6, 23) Distaem, Jehovah gohed leadim and strongim pipol blo hem. Hem iusim Bible for duim diswan. Lo Bible, iumi savve read abaotem ministry blo Jesus and komand blo hem for olketa follower blo hem gohed duim waka wea hem startim. (Matt. 28:19, 20) From Jehovah no fevarem eniwan, hem talem finis bae olketa talemaot disfala gud nius lo “pipol bilong evri kantri, tribe, and languis.” (Rev. 14:6, 7) Hem laekem evri difren kaen pipol for herem message abaotem Kingdom. w20.10 21 ¶6-8

Monday, June 20

Yu sevem olketa hu i hambol, bat yu daonem olketa hu i praod.—Mektu Samuel 22:28.

King David tinghae tumas lo ‘law blo Jehovah.’ (Sams 1:1-3) David savve Jehovah sevem olketa wea hambol bat hem againstim olketa wea praod. So David iusim law blo God for stretem tingting blo hem. Hem raet olsem: “Bae mi gohed fo preisim [Jehovah], bikos oltaem hemi gohed fo lidim mi, an long naet, hemi givim gudfala tingting long mi.” (Sams 16:7) Sapos iumi hambol, iumi bae iusim Bible for stretem tingting blo iumi mekem iumi no duim eni rong samting. Toktok lo Bible bae olsem wanfala voice wea sei lo iumi: “Rod blong [God] nao ya. Yufala mas falom.” Bible savve warnim iumi for no go difren from datfala road, no go lo left or go lo raet. (Aesaea 30:21) Taem iumi lisin lo Jehovah, bae iumi kasem staka gud samting from datwan. (Aesaea 48:17) Olsem example, iumi bae iumi no shame from narawan mas stretem iumi. And iumi bae fren gud witim Jehovah from iumi luksavve hem treatim iumi olsem pikinini wea hem lovem.—Heb. 12:7. w20.11 20 ¶6-7

Tuesday, June 21

Taem olketa herem Paul storyim pipol bae laef bak, samfala mekfani.—Acts 17:32.

Diswan maet affectim tingting blo samfala lo Corinth. (1 Cor. 15:12) Samfala narawan maet tingse resurrection hem tokpiksa samting nomoa, and tingse datfala toktok “dae” hem minim sin and toktok “resurrect” hem minim samwan kamap Christian. Nomata wanem reason olketa garem, from olketa no bilivim God savve resurrectim pipol, datwan minim faith blo olketa hem iusles nomoa. Sapos God no resurrectim Jesus, no eniwan bae peim ransom and no eniwan bae kasem forgiveness for sin blo olketa. So olketa wea rejectim datfala resurrection no garem eni hope. (1 Cor. 15:13-19; Heb. 9:12, 14) Aposol Paul hem sure “Christ hem laef bak” from dae. Datfala resurrection hem winim olketa nara resurrection wea happen bifor bikos olketa wea resurrect bifor olketa dae moa. Paul sei Jesus hem “first frut lo olketa wea dae finis.” Hem first wan wea laef bak olsem wanfala spirit and hem first wan for go ap lo heven.—1 Cor. 15:20, ftn; Acts 26:23; 1 Pet. 3:18, 22. w20.12 5 ¶11-12

Wednesday, June 22

Olketa storyim long olketa brata samting wea olketa aposol and elder long Jerusalem disaedem for evriwan mas followim.—Acts 16:4.

Lo first century, governing body lo Jerusalem waka tugeta for mekem pipol blo God organize and for garem peace. (Acts 2:42) Olsem example, lo 49 C.E. staka no savve agree abaotem circumcise, bat holy spirit helpem governing body for story raonem problem hia. Sapos kongregeson no wan mind lo datwan, preaching waka bae no gohed gud. Nomata olketa aposol and elder olketa Jew, olketa no letem culture blo Jew for affectim disison blo olketa. Bat olketa depend lo toktok blo God and holy spirit for helpem olketa. (Acts 15:1, 2, 5-20, 28) From datwan, Jehovah blessim disison blo olketa, so peace and wan mind kamap, and preaching waka gohed gud. (Acts 15:30, 31; 16:5) Distaem, organization blo Jehovah waka hard for mekem evri samting organize and helpem pipol blo Jehovah for garem peace. w20.10 22-23 ¶11-12

Thursday, June 23

[Jehovah] hemi siusim san blong mi Solomon.—Fas Kronikols 29:1.

Iumi maet no kasem assignment or privilege wea iumi laekem lo organization blo Jehovah bikos lo age, health problem, or nara samting. Sapos olsem, example blo King David savve helpem iumi. David barava laek for buildim temple blo God, bat profet blo God talem hem Jehovah no chusim hem for duim datwan, . Nomata olsem, David barava sapotim son blo hem wea God chusim for duim datfala assignment and hem givim staka samting for datfala project. Datwan nambawan example for followim! (Mektu Samuel 7:12, 13; Fas Kronikols 29:3-5) Taem Hugues, wanfala brata lo France kasem sik hem no savve gohed for elder, and hem no fit for duim nomata olketa smol waka lo haos. Hem sei: “Firstaem mi barava feel wikdaon and feel iusles. Bat gogo, mi luksavve mi mas acceptim mi no fit for duim samfala samting. Mi trae for hapi for gohed worshipim Jehovah and duim nomoa wanem mi fit for duim. Mi laek for olsem Gideon and thri handred man blo hem. Nomata olketa taed olketa gohed for faet. Mi bae duim olsem tu!”—Jajis 8:4. w20.12 25 ¶14-15

Friday, June 24

Iumi mas gohed for lovem iumi evriwan.—1 John 4:7.

Lo buk blo John wea hem storyim laef blo Jesus, John iusim tufala word “love” and “lovem” staka taem winim olketa Bible buk blo Matthew, Mark, and Luke. Iumi lanem from olketa Bible buk wea John raetem, iumi mas lovem evriwan. (1 John 4:10, 11) Bat John seleva tu mas waka hard for showimaot love lo evriwan. Taem John hem young man, hem no showimaot love lo samfala. For example, wanfala taem Jesus and olketa disaepol go pas lo Samaria for go lo Jerusalem. Pipol lo wanfala vilij lo Samaria no kaen lo olketa. John askem Jesus sapos hem savve talem fire for kam daon from skae for finisim evriwan lo vilij hia! (Luke 9:52-56) Narataem, John and James talem mami blo tufala for askem Jesus sapos tufala savve sidaon lo left and raet saed blo Jesus insaed lo Kingdom. Taem olketa nara aposol savve wanem James and John duim, olketa barava kros lo tufala! (Matt. 20:20, 21, 24) Nomata John duim olketa samting hia, Jesus lovem hem.—John 21:7. w21.01 8-9 ¶3-4

Saturday, June 25

Christ . . . no duim nomoa wanem hemseleva laekem.—Rome 15:3.

Olketa disison blo Jehovah showimaot hem tingim olketa narawan. For example, Jehovah no wakem pipol bikos hem lonely, bat hem laekem olketa for garem chance for enjoyim laef. Nara samting, no eniwan forcem Jehovah for sendem kam Son blo hem for dae for iumi. Hem willing for duim datwan for finisim sin blo iumi olketa man. Olketa disison blo Jesus tu showimaot hem tingim pipol. For example, nomata hem taed and laek for rest, hem disaed for gohed teachim pipol. (Mark 6:31-34) Wanfala gud dadi savve hem important for mekem olketa gudfala disison for famili blo hem, bat hem luksavve datwan hem no isi samting. Bae hem no laek for kwiktaem disaedem samting or followim nomoa tingting blo hem. Bat bae hem laek for savve lo tingting blo Jehovah bifor hem mekem olketa disison. (Provebs 2:6, 7) Dadi wea duim olsem showimaot hem tingim famili blo hem and no hemseleva. (Phil. 2:4) Sapos hasband traem best for followim example blo Jehovah and Jesus, bae hem kamap gudfala hed blo famili. w21.02 7 ¶19-21

Sunday, June 26

Asa hemi duim olowe olketa samting wea hemi gud an stret long ae blong [Jehovah] hu hemi God blong hem.—Mektu Kronikols 14:2.

Asa hem young taem hem kamap king bihaen dadi blo hem Abijah hem dae. Hem hambol and hem man for no fraet. For example, no longtaem bihaen hem kamap king hem distroem olketa idol wea pipol blo Judah worshipim. And tu, ‘hemi talem olketa fo falom Jehovah hu hemi God blong olketa grani blong olketa, an fo obeim lo an evri toktok blong hem.’ (Mektu Kronikols 14:1-7) Taem Zerah, man from Ethiopia kam witim 1,000,000 soldia for attakim Judah, Asa askem help from Jehovah. Hem sei: ‘Jehovah yu nomoa yu save helpem mifala hu i wik tumas fo agensim olketa wea i strong tumas. Jehovah, God blong mifala, mifala trastem yu nomoa.’ Toktok hia showimaot Asa barava sure Jehovah bae sevem hem and pipol blo hem. Asa trustim Jehovah, and “[Jehovah] hemi mekem olketa fo win.” (Mektu Kronikols 14:8-12) Masbi Asa fraet taem army wea garem 1,000,000 soldia kam for faetem hem. Nomata olsem, from Asa trustim Jehovah hem winim datfala faet. w21.03 5-6 ¶12-13

Monday, June 27

Iufala mas lovem olketa narawan wea biliv, olsem man lovem brata bilong hem.—Rome 12:10.

Bible storyim samfala example blo olketa wea barava fren gud. Bible sei Jonathan and David barava fren gud. (Fas Samuel 18:1) Tingim diswan, Jehovah chusim David for kamap next king bihaen Saul. Datwan mekem Saul jealous lo David and trae for killim hem dae. Bat Jonathan, son blo Saul, no joinim dadi blo hem for trae killim dae David. Jonathan and David mekem promis for gohed fren olowe and for evritaem helpem each other. (Fas Samuel 20:42) Maet iumi sapraes Jonathan and David fren gud bikos samfala samting fit for mekem hem hard for tufala olsem. For example, David hem young winim Jonathan and maet Jonathan no laek for fren witim samwan wea young tumas and wea maet no interest lo wanem Jonathan interest lo hem. Bat hem no ting olsem abaotem David. Hem tinghae lo David and laek fren witim hem. w21.01 21-22 ¶6-7

Tuesday, June 28

Olketa brata bilong mi, taem iufala kasem enikaen hard taem, iufala mas hapi nomoa.—Jas. 1:2.

Jesus sei olketa follower blo hem bae hapi, bat bae olketa kasem hard taem tu. (Matt. 10:22, 23; Luke 6:20-23) Iumi hapi from iumi olketa disaepol blo Christ. Bat hao nao bae iumi feel sapos famili blo iumi againstim iumi, gavman persecutim iumi, or olketa iumi waka or skul witim trae for forcem iumi for duim samting wea no stret? Maet iumi wari and fraet. Maet iumi ting olsem, sapos iumi kasem persecution bae iumi hard for hapi, bat Bible sei iumi savve hapi. For example, James sei lo taem olsem iumi shud no givap, bat iumi hapi nomoa. (Jas. 1:2, 12) And Jesus sei tu, nomata pipol persecutim iumi, bae iumi hapi. (Matt. 5:11) Holy spirit helpem James for givim advaes lo olketa Christian wea bae helpem olketa for gohed hapi nomata olketa kasem olketa hard samting. w21.02 26 ¶1-2; 27 ¶5

Wednesday, June 29

No lisin long olketa iusles toktok wea againstim God.—1 Tim. 6:20.

Lo taem blo Timothy samfala no tinghae lo privilege wea olketa garem for waka tugeta witim God. Olketa hia nao Demas, Phygelus, Hermogenes, Hymenaeus, Alexander, and Philetus. (1 Tim. 1:19, 20; 2 Tim. 1:15; 2:16-18; 4:10) Luk olsem lo firstaem olketa strong lo spiritual saed, bat gogo olketa no tinghae lo olketa spiritual samting. Wanem nao Satan savve iusim for mekem iumi wikdaon? Lukim samfala teknik blo Satan. Hem iusim entertainment and media wea mekhae lo olketa nogud wei and tingting blo pipol lo world. Hem iusim tu persecution or pipol tok spoelem iumi for trae mekem iumi fraet and stop for preach. And hem laekem iumi for lisin lo olketa idea blo olketa apostate mekem iumi lusim truth. Sapos iumi no careful, gogo bae iumi lusim wei wea iumi hol strong lo truth.—1 Tim. 6:21. w20.09 27 ¶6-8

Thursday, June 30

Hemi herem finis taem mi krae go long hem fo hemi helpem mi, an bae hemi ansarem kam prea blong mi.—Sams 6:9.

Waswe, wanfala fren or famili member mekem iu feel nogud? Sapos olsem, bae hem gud for readim story lo Bible abaotem Absalom, son blo King David. (Mektu Samuel 15:5-14, 31; 18:6-14) Sapos samwan mekem iu feel nogud talem Jehovah why iu feel olsem. (Sams 6:6-9) Tingim feeling blo David taem olketa samting hia happen lo hem. Hem lovem son blo hem Absalom and hem trustim fren blo hem Ahithophel. Bat taem tufala evriwan againstim hem and laek for killim hem dae, hem mas feel nogud. Maet datwan mekem David no trustim olketa nara fren blo hem tu, and tingse olketa joinim Absalom for againstim hem. Or maet hem ting for ranawe seleva lo nara kantri for sevem laef blo hem. Bat David prea lo Jehovah for helpem hem, and askem tu help from olketa fren blo hem. w21.03 15 ¶7-8; 17 ¶10-11

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem