Wastaoa ONLINE LIBRARY
Wastaoa
ONLINE LIBRARY
Solomon Islands Pidgin
  • BIBLE
  • OLKETA PABLIKESON
  • OLKETA MEETING
  • wp17 No. 4 pp. 4-7
  • Wanem Bible Teachim Abaotem Laef and Dae

Disfala sekson no garem eni video.

Sorre, disfala video no savve plei distaem.

  • Wanem Bible Teachim Abaotem Laef and Dae
  • Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Pablik)—2017
  • Subheding
  • Olketa Nara Article
  • BIBLE TEACHIM TRU SAMTING
  • HEATHEN TEACHING HEM SPRED
  • TRUTH BAE MEKEM IU FREE
  • Wea Nao Olketa wea Dae Finis?
    Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim?
  • Wat Nao Soul?
    Ansa for Olketa Bible Kwestin
  • Wanem Nao Barava Happen Long Man wea Dae?
    Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah—2009
Wastaoa wea Talemaot Kingdom Bilong Jehovah (Pablik)—2017
wp17 No. 4 pp. 4-7
Dead body insaed wanfala grev

KAVA SUBJECT | WANEM NAO BIBLE TEACHIM ABAOTEM LAEF AND DAE?

Wanem Bible Teachim Abaotem Laef and Dae

Long Bible buk Genesis iumi readim story abaotem creation. God sei olsem long Adam: “Iu savve kaikaim frut bilong evri tree long garden. Bat iu mas no kaikaim frut from datfala tree wea piksarem wei for savve long gud and nogud samting, bikos long day wea iu kaikaim datwan bae iu dae.” (Genesis 2:16, 17) Datfala komand wea God talem long Adam showimaot klia sapos hem obeyim God bae hem no dae, bat bae hem laef olowe insaed garden long Eden.

Adam and Eve taem tufala olo

Sorre tumas, Adam disaed for no obey and hem lusim chance for laef olowe. Taem waef bilong hem, Eve, givim long hem datfala frut wea God stopem, hem kaikaim nao. (Genesis 3:1-6) Distaem iumi kasem yet nogud samting wea kamaot from wei wea Adam no obey. Aposol Paul sei olsem: “Sin hem kasem evriwan long world bikos long wanfala man nomoa. From olketa sin, olketa dae, dastawe evriwan dae bikos evriwan sin.” (Rome 5:12) Datfala man wea kosim sin and dae hem Adam. Bat wanem nao sin, and why nao sin hem mekem man for dae?

Taem Adam hem min for no obeyim God and brekem law bilong hem, datwan hem sin. (1 John 3:4) And panis bilong sin hem dae, olsem God talem finis long Adam. Sapos Adam and olketa pikinini bilong hem gohed for obeyim law bilong God, olketa bae no sin and bae olketa no dae. Taem God wakem olketa man, hem no plan bilong hem for olketa dae bat for laef olowe.

Kam kasem distaem, “evriwan dae” olsem Bible talem. Bat waswe, eni part long iumi hem gohed for laef bihaen iumi dae? Staka pipol bilivim datwan hem tru bikos olketa sei soul no savve dae. Bat sapos iumi bilivim datwan, hem olsem iumi sei God hem laea long Adam. Why nao olsem? Bikos sapos eni part long iumi hem laef and hem go stap long nara ples bihaen iumi dae, then God hem laea taem hem sei panis bilong sin hem dae. Bat Bible sei: “God no savve laea.” (Hebrew 6:18) Satan nao laea taem hem sei long Eve: “Iu bae nating dae.”—Genesis 3:4.

So disfala kwestin kamap: Sapos teaching abaotem soul wea no savve dae hem wanfala laea teaching, then wanem nao happen long man taem hem dae?

BIBLE TEACHIM TRU SAMTING

Bible buk Genesis sei: “Jehovah God wakem man from dust bilong graon, and then hem blowim wind bilong laef insaed nose bilong hem, and hem kamap wanfala man wea laef.” Olketa transleitim datfala toktok “man wea laef” from Hebrew word ne’phesh,a wea minim “samting wea gohed for brith.”—Genesis 2:7, footnote.

Bible showimaot klia taem God wakem man, hem no putim wanfala soul wea no savve dae insaed long hem. Bat Bible sei man hia nao kamap “man wea laef.” Dastawe, nomata iu readim full Bible bae iu no faendem eni scripture wea iusim datfala toktok, “soul wea no savve dae.”

From Bible sei iumi olketa man no garem soul wea savve dae, why nao staka religion teachim datwan? For kasem ansa bilong diswan, bae iumi storyim samting wea happen long Egypt bifor.

HEATHEN TEACHING HEM SPRED

Herodotus, wanfala Greek savveman wea stap long mek-faev century B.C.E., sei pipol long Egypt nao “olketa first pipol for sapotim teaching bilong soul wea no savve dae.” Olketa long Babylon bifor tu garem sem biliv. Gogo long 332 B.C.E., taem Alexander the Great tekovarem olketa kantri long Midol East, olketa Greek savveman spredim nao datfala teaching, and hem kasem evri ples wea Greece rul ovarem.

No eni scripture iusim datfala toktok “soul wea no savve dae”

Long first century C.E., tufala grup bilong Jew religion, wea hem olketa Essene and olketa Pharisee teachim pipol soul bilong man hem gohed for laef bihaen hem dae. The Jewish Encyclopedia sei: “Olketa Jew bilivim datfala teaching bilong soul wea no savve dae bikos olketa lanem from teaching bilong olketa Greek savveman and main wan nao Plato.” Olsem tu, Josephus, wea raetem history bilong olketa Jew long first century, hem sei datfala teaching no kam from olketa Holy Raeting bat from “biliv bilong olketa Greek pipol.” Hem ting long diswan olsem olketa kastom story bilong pipol long Greece.

Taem Greece start for rul ovarem staka ples, pipol wea olketa rul ovarem followim culture and biliv bilong olketa, gogo olketa wea sei olketa Christian bilivim tu disfala heathen teaching. Man wea raetem history, Jona Lendering, sei: “Plato sei long firstaem soul bilong man hem stap long gudfala ples and then hem go stap long wanfala nogud world. Datfala teaching mekem hem isi for teaching bilong Plato hem join witim teaching bilong olketa Christian.” So isisi olketa wea sei olketa Christian start for bilivim datfala teaching bilong soul wea no savve dae and gogo hem kamap wanfala main teaching bilong olketa.

TRUTH BAE MEKEM IU FREE

Long first century, aposol Paul talem disfala warning: “Spirit bilong God hem sei taem bae kam wea samfala bae lusim biliv bilong olketa bikos olketa lisin long olketa laea toktok wea pipol sei hem kam from God, and olketa lisin tu long teaching bilong olketa demon.” (1 Timothy 4:1) Datfala toktok hem barava kamap tru! Wanfala “teaching bilong olketa demon” nao hem datfala teaching bilong soul wea no savve dae. Teaching hia no kam from Bible, bat hem followim olketa heathen religion and tingting bilong man.

Bat iumi tinghae long disfala toktok bilong Jesus: “Iufala bae savve long samting wea tru, and datwan bae mekem iufala free.” (John 8:32) Taem iumi savve long tru samting wea Bible teachim, iumi free from wei for bilivim olketa teaching wea spoelem God and from wei for duim olketa samting wea God heitim wea staka religion long world mekhae long hem. And tu, truth wea stap long Bible hem mekem iumi free from samfala kastom biliv and laea tingting abaotem dae.—Lukim box “Olketa wea Dae Go Long Wea?”

Taem God wakem iumi olketa man hem no plan bilong hem for iumi laef go kasem 70 or 80 year nomoa long earth, and then iumi gohed laef moa long heven or long ples bilong olketa spirit. Bat plan bilong hem for olketa man wea obeyim hem, hem for laef olowe long earth. Diswan showimaot God lovem iumi, and no eni samting bae stopem hem for duim wanem hem laekem. (Malachi 3:6) Man wea raetem psalm sei: “Olketa wea raeteous bae stap long earth, and olketa bae stap for olowe long hem.”—Psalm 37:29.”

For savve moa abaotem wanem Bible teachim abaotem laef and dae, lukim chapter 6 bilong disfala buk Wanem Nao Really Samting wea Bible Teachim? wea Olketa Jehovah’s Witness pablisim. Hem stap tu long www.jw.org.

a Samfala Bible transleison, olsem King James Version and Catholic Douay Version, transleitim ne’phesh olsem “soul wea laef.” Bat olketa nara Bible transleison distaem olsem The New English Bible transleitim olsem “samting wea laef,” New International Version and The Jerusalem Bible transleitim olsem “man wea laef,” and Today’s English Version olsem “start for laef.”

Waswe, Iumi Savve Laef Olowe?

Long samfala year wea go pas, olketa scientist faendem wanfala kaen seaweed wea olketa tingse hem laef for staka thousand year finis. Olketa no faendem eni nara samting wea laef for longfala taem olsem. Olketa scientist kolem disfala seaweed Posidonia oceanica, and hem staka tumas insaed long Mediterranean sea midolwan long Spain and Cyprus.

Sapos olketa plant savve laef for longtaem olsem, waswe long iumi olketa man? Samfala scientist tingse iumi savve laef winim 70 or 80 year. Olsem example, wanfala buk storyim olketa niu samting wea olketa scientist faendemaot abaotem datwan. Bat iumi no savve sapos olketa scientist hia bae faendem eni samting wea savve mekem iumi for laef longtaem.

Nomata olsem, no eni samting saed long science savve mekem iumi for laef olowe. Bible hem story olsem abaotem Jehovah God: “Iu nao givim laef.” (Psalm 36:9) Taem Jesus Christ prea long God, hem sei: “For olketa kasem laef olowe, olketa mas lane abaotem iu, wea iu nomoa trufala God, and lane abaotem Jesus Christ, wea iu sendem kam.” (John 17:3) Tru nao, sapos iumi waka hard for lane abaotem and obeyim Jehovah God and Son bilong hem, Jesus Christ, iumi bae kasem laef olowe.

Seaweed

Olketa scientist tingse samfala kaen seaweed olsem hem laef for staka thousand year finis

OLKETA WEA DAE GO LONG WEA?

Jesus resurrectim Lazarus

Bible sei olketa wea dae stap long grev and weitim taem wea olketa bae laef bak. (John 5:28, 29) Olketa no safa or feelim eni pain bikos “olketa wea dae finis nating savve long eni samting.” (Ecclesiastes 9:5) Jesus sei man wea dae hem olsem hem deep sleep nomoa. (John 11:11-14) So iumi shud no fraetem olketa or tingse iumi mas duim eni samting for olketa no kros long iumi. Olketa no savve helpem or spoelem iumi bikos taem man dae hem “no savve waka, or planim eni samting” and hem no garem “savve or wisdom.” (Ecclesiastes 9:10) Taem God mekem pipol for laef bak, hem bae finisim dae for olowe.—1 Corinth 15:26, 55; Revelation 21:4.

Iu Fit for Trustim Wanem Bible Talem

Iumi savve barava trustim wanem Bible talem. Why nao olsem? Tingim olketa reason hia:

  • Wanfala quill pen and container ink

    God Nao Givim Kam: Bible garem 66 smol buk insaed wea 40-fala man nao raetem insaed 1,600 year, start long 1513 B.C.E. go kasem 98 C.E. Nomata olsem, wanem olketa buk hia storyim sapotim each other and man isi for minim. Diswan pruvim God nao givim kam Bible. Hem nao leadim tingting bilong olketa man hia for raetem information wea stap insaed Bible.

  • Wanfala post

    Stret Witim History: Record long Bible abaotem olketa samting wea happen long history hem barava stret. Datfala buk A Lawyer Examines the Bible sei: “Olketa love story, and olketa kastom story . . . no savve talem really nem bilong olketa ples and barava taem wea olketa samting hia happen, . . . bat olketa story long Bible talem barava taem and ples wea olketa samting happen.”

  • Wanfala atom

    Stret Witim Science: Bible hem no wanfala science buk, bat hem talem olketa stretfala samting saed long science wea olketa scientist just faendaot bihaen. Olsem example, long Leviticus chapter 13 and 14, hem storyim olketa law abaotem wei for stap klin and for man wea sik hem stap difren from olketa narawan. Longfala taem bihaen nao olketa savveman faendaot datwan savve helpem man for no sik, and for sik hem no spred. Bible storyim tu earth hem raon and hem float long space, and staka handred year bihaen nao olketa scientist faendemaot diswan hem tru.—Job 26:7; Isaiah 40:22.

Diswan hem samfala example nomoa wea showim disfala toktok long Bible hem tru. Hem sei: “Evri toktok insaed long olketa Holy Raeting hem kam from God. Hem savve teachim pipol, showim iumi samting wea no stret, [and] stretem evri samting.”—2 Timothy 3:16.

    Solomon Islands Pidgin Pablikeson (1988-2024)
    Log Aot
    Log In
    • Solomon Islands Pidgin
    • Sharem
    • Settings
    • Copyright © 2025 Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania
    • Terms of Use
    • Privacy Policy
    • Privacy Setting
    • JW.ORG
    • Log In
    Sharem