Mu Pow’iy Rogon I Wuf Em Ni Bay Rogon Ko Kenggin E Motochiyel Rok Got
“[Jehovah e] be fil ngom e tin ngam rin’ ni ra yib angin ngom.”—ISAIAH 48:17, NW.
1. Uw rogon ni ma pow’iy e en Tasunmiy e girdi’?
KE AW PAROWON e pi scientist i gay rogon ni ngar pategned rogon urngin ban’en ni bay u fayleng ni dawor ni nang fan, ma kara gin gad nga feni gel bagelngin ni ba’ ko re palpalthib ney nib liyegdad. Yal’ rodad—e reb e t’uf nib fel’ ga’ngin—ni ma pi’ boch gelngin ni bod gelngin “100 bilyon e donmach ni hydrogen ni be pil nga i wer ni gubin e second.” Faen Tasunmiy e rayog ni nga i gagiyegnag ma be pow’iy e pi n’en ni boor ni boor nem nu lan e lang nga gelngin nib gel ni dariy e gini mus riy. (Job 38:32; Isaiah 40:26) Uw rogodad e girdi’, nni towath nagdad ko lem nib puf rogon, nge tamilangan’ ko tinib fel’ nge tin kireb, ma rayog ni ngada fal’eged i lemnag ban’en u rogon ni ngan rin’ nib fel’ ma ba puluw nge tamilangan’ ko tirok Got ban’en? Mang kanawo’ e ke guy e eni Sunmiydad nib fel’ ni nge pow’iydad riy? U fithik’ e t’ufeg e be pow’iydad riy ko pi motochiyel rok ni dariy thibngin nge tin nib mat’aw e ngongol, nib chagil ko nangan’ rodad ni kan skulnag ko tinib fel’ nge tin kireb.—2 Samuel 22:31; Roma 2:14, 15.
2, 3. Miti ni ngan e fol e ma falfalan’nag Got?
2 Got e ma falfalan’ ko piin ni yad ba llowan’ ni kar mel’eged ni ngar folgad rok. (Proverbs 27:11) Ko bin baaray ni nge yarmiydad ngad pared nga uda ngongolgad ni bod e malmit ndariy e lem rok ni gowa robot, Jehovah e ke pi’ ngodad e lem nib puf rogon ni nge yog rodad ni ngada lemniged ni ngada rin’ed e tin nib mat’aw.—Hebrews 5:14.
3 Jesus, ni ri bod e chitamangin ni dariy e thil riy, e gaar ngak pi gachalpen: “Ma gimed e pi tafager rog, ni faan gimed ra rin’ e tin ni kug ning chilen ngomed. Aram e dab ku gog ni gimed e tapigpig rog.” (John 15:14, 15) Kakrom, ma sib e thingar i fol ko tin be yog e masta rok. Ma ku reb e fager ni sum ni bochan felngin ni dag nib fel’ u wan’iy. Rayog ni ngad manged fager ku Jehovah. (James 2:23) Mit i fager ney e ra gelnag e t’ufeg rok bagayow ngak bagayow. Jesus e puthuy e fol ku Got ko t’ufeg ni faani gaar: “En ni gub t’uf rok e ra fol ko thin rog. Ra t’uf rok e Chitamag.” (John 14:23) Bochan ni gad ba t’uf ko en—chitamangiy ma baadag ni nge pow’iydad ni nge dabi buch ban’en rodad—Jehovah e be piningdad ni nga ud pired u tan e motochiyel rok.
Kinggen e Motochiyel Rok Got
4. Uw rogon ni ga ra weliy rogon e kenggin e motochiyel?
4 Mang e Kenggin e motochiyel? Kenggin e motochiyel e ni weliy fan ni “urngin fa kenggin tin e riyul’: ni boor ban’en nib muun ngay ni polo’ kenggin e motochiyel, nge machib, ara ku boch e motochiyel nge machib ni sum nga daken ara yib riy.” (Webster’s Third New International Dictionary) Kan fal’eg i fil e Bible ma keb i m’ug ni Chitamangidad nu tharmiy e be pi’ kenggin e motochiyel ni boor rarogon bogi ban’en nge rarogon e yafas ni be mil nga tan. Be rin’ e re n’eney ni bay u wan’ e tinib fel’ ngodad ndariy numngin nap’an. Ni aram e ba taareb rogon ko n’en ni yoloy Solomon ni Pilung ni ba llowan’ ni gaar: “Fakag, mmotoyil ngog, ma ga fol ko tin ku gog. Ma aram e ra n’uw nap’an e yafas rom. Bay gu fil ngom kanawoen e llowan’; Bay gu gagiyegnagem nga umman u kanawo’ nib yal’uw mab mat’aw.” (Proverbs 4:10, 11, NW) Fare kenggin e motochiyel ni yib rok Jehovah e bay rogon ko tha’ u thildad ngak nge ngak e yug girdi’, nge rogon e liyor rodad, nge rogon e yafas rodad ko yu rran. (Psalm 1:1) Ngada guyed boch e pi kenggin e pi motochiyel nem.
5. Mog boch ban’en ni bod kenggin e pi motochiyel.
5 Rogon e tha’ u thildad Jehovah, e yog Jesus ni gaar: “Thingari t’uf rom Somol ni ir e Got rom u polo’ i gum’irchaem, ngu polo’ i lanin’um, ngu polo’ i lem rom.” (Matthew 22:37) Ku ba muun ngay, ni Got e ke pi’ e kenggin e motochiyel nib l’ag rogon ko ngongol rodad ngak boch e girdi’, ni bod rogon fare Golden Rule ni gaar: “Ere mu rin’ed ngak e girdi’ e tin ni gimed baadag ni ngar rin’ed ngomed.” (Matthew 7:12; Galatia 6:10; Titus 3:2) Ma rogon e liyor, e ka nog ngodad ni: “Ere nge bagadad ma ngi i lemnag bagadad, mang e bagadad ma ngi i ayuweg bagadad ma be dag ngak nib t’uf rok ma be rin’ e tin nib fel’ ngak.” (Hebrews 10:24, 25) Rogon kanawoen e yafas rodad ni gubin e rran, e yog apostal Paul ni gaar: “Demtrug e n’en ni gimed ra rin’, ndemtrug ko ngam abichgad ara ngam garbodgad, ma urngin ni ngam rin’ed ni fan e nga nog e sorok riy ngak Got.” (1 Korinth 10:31) Ka bay boch e kenggin e motochiyel ni boor ni dabiyog i thi’eg ni bay ko thin rok Got.
6. Uw rogon ni yira ki’eg e pi kenggin e motochiyel ko pi motochiyel?
6 Kenggin e motochiyel ni ba’ gelngin, kenggin e tin riyul’, ma Kristiano nib tamilangan’rad e kar filed rogon ni ngara adaged. Jehovah e thagthagnag nga laniyan’ Solomon nge yoloy ni gaar: “Mu ta’ telim ko thin rog. Pi n’en ni gu be yog e nge m’ag u lim. Ma nga yigi dab ra chuwgad u p’e owchem. Mu chariyrad nga lan i gum’irchaem. Ya yad e yafas ngak e piin ni yad ra piriegrad ma ra fel fithik’ i dowrad riy.” (Proverbs 4:20-22, NW) Uw rogon nib thil e kenggin e motochiyel ko motochiyel? Kenggin e motochiyel e def ko fapi motochiyel. Motochiyel, e baga’ nib mudugil fan, rayog ni fan nga ba ngiyal’ fa nga rogon ban’en, ma kenggin e motochiyel e dariy nap’an. (Psalm 119:111) Kenggin e motochiyel rok Got e der ma kaday ara m’ay nge chuw. Fapi thin ni thagthagnag nge yog fare profet ni Isaiah e ke mich ni riyul’ ni faani gaar: “Pan e ma mororoy ma floras e, ma kireb raen; machane thin rok Got rodad, e dabi thil.”—Isaiah 40:8.
Um Lem Ma Ga Be Ngongol Nga Daken Kenggin e Motochiyel
7. Uw rogon ni be pi’ e thin rok Got e athamgil nga lanin’dad ni nga udi lemgad ma gad be ngongol nga daken kenggin e motochiyel?
7 Ba’ yay nge kub yay ma, “fare thin ko Got rodad” e be pi’ e athamgil nga lanin’dad ni nga udi lemgad ma gadad be ngongol nga daken kenggin e motochiyel. Nap’an nni nog ngak Jesus ni nge weliy rogon e motochiyel, ma l’agruw e n’en ni yog nib tamilang—reb e fal’eg i weliy e t’ufeg ngak Jehovah, ma reb e fal’eg i weliy e t’ufeg ngak e girdi’. (Matthew 22:37-40) I rin’ Jesus ni aram rogon, ni aram e ke sul u daken yuyang i kenggin boch e machib ko motochiyel rok Moses ni kaan weliy ko som’mon, ni bay ko Deuteronomy 6:4, 5: (NW) ni gaar, “Jehovah ni Got romad e ir Jehovah nri taareb. Ma thingari t’uf romed Jehovah ni Got romed u polo’ i gum’ichamed ngo polo’ e yafas romed ngo polo’ i gelngimed.” Rib tamilang, ni Jesus e immoy u wan’ e fonow ku Got ni bay ko Leviticus 19:18. Nge fare thin nib tamilang, ma rib puluw, ma ba gel u tomuren e babyor ko Eklesiastes, nge thin rok Solomon ni Pilung, ni boor e motochiyel rok Got ni bay riy: “Tomuren e pi n’eney, ni urngin ban’en ni kan rungaag, e aram: Nguum par ni bay madgun e bin riyul’ e Got u wan’um ma ga be fol ko pi motochiyel rok. Ya kari mus fan ni sunmiy Got e girdi’. Ya fare Got nib riyul’ e ir e bayi fek i yib urngin e maruwel ni ba muun ngay urngin e tinib mith ni un rin’, ngan pufthinnag ndemtrug ko ba fel’ fa ba kireb.”—Eklesiastes 12:13, 14, NW; Mikah 6:8.
8. Mang fan ni ra ayuwegey ni ngan nang nib fel’ rogon kenggin e pi motochiyel nu Bible?
8 Ra fel’ i nang fan fare kenggin e motochiyel ma rayog ni nge ayuwegdad ni ngad nanged fan me yog ni da rin’ed boch e motochiyel ara fonow nib fel’ rogon. Maku reb e, faanra dada nanged nib fel’ rogon nge fel’ u wan’dad kenggin e motochiyel, ma rayog ni nge dabda nanged rogon ni nga uda dugliyed ban’en u fithik’ e gonop ma michan’ rodad e rib mom ni nge rur. (Efesus 4:14) Faanra gad ra ta’ nib fel’ rogon nga lanin’dad nge lan i gum’irchadad e pi kenggin e fonow nem, ma ra bung rogodad ni ngada fanayed nga ud turguyed ban’en. Nap’an ni yira maruwel ngay ni yimnang fan, ma ra fek i yib e fel’ rogon.—Joshua 1:8; Proverbs 4:1-9.
9. Mang fan ni gathi ba mom ni ngad nanged fan ma gad rin’ e motochiyel nu Bible?
9 Ngan nang fan min rin’ e pi kenggin e motochiyel nu Bible e de mom ni bod ni ngan fol u boch e motochiyel. Bochan ni gadad e girdi’ ni dada flontgad ma rayog ni ngad paged ni da uda fal’eged i lemnag e tin nib puluw ko kenggin e motochiyel. Rayog ni ngad adaged reb e motochiyel nib puluw u nap’an ni ngad turguyed ban’en ara kad mada’niged ban’en nib gel e magawon riy. Yu ngiyal’ ma sana gadad ma gay e fonow ko reb e Kristiano nib ilal—sana reb e piilal ko ulung ni gad be finey—ni manga yigi yog reb e motochiyel ngodad ni ra puluw ko magawon rodad. Machane, fare Bible ara pi babyor ni be weliy fan e thin nu Bible e goma nga dabiyog ni nge pi’ reb e motochiyel ni ra puluw, fa ku goma nga yira pi’ reb ngodad, ma sana dabiyog ni ngan fanay ni gubin ngiyal’ nge ngan fanay nga urngin e tin be buch. Sana kaga manang ni faan bay be’ nib moon ni fith Jesus ni gaar: “Tamachib, mog ngak walageg ni pumoon nge foth’ romow e n’en ni ke pag e chitamangimow romow.” Ma de gurgur Jesus nge pi’ reb e motochiyel ni nge yaluweg fare magawon u thilin fa gal walag, me pi’ ngak reb e fonow ni boor felngin ni gaar: “Mu ayuwgad mi gimed guy rogomed rok urngin mit e chogow.” Aray rogon ni pi’ Jesus ba fonow nib ga’ fan ko ngiyal’ nem ma ku be par ni aram rogon e chiney.—Luke 12:13-15.
10. Uw rogon ma rogon ni gadad be ngongol nib puluw ko fonow e be dag e n’en be lemnag gum’irchadad?
10 Sana kam guy e girdi’ ni yad ma fol ko motochiyel ni de m’agan’rad ngay, ya bochan yad be rus ko gechig. Yira ta’ fan e kenggin e motochiyel me chuw e binem e ngongol. Rrogon kenggin e motochiyel e ma k’aring e piin ni yad bay u tan ngar rin’ed fapi n’enem ni yib u gum’ircharad. Rriyul’, ni oren i kenggin e motochiyel e de un ngay e gechig nib gur ko piin ni der fol riy. Aray e n’en ni ke bing e kanawo’ ngodad ni ngad daged ko mang fan ni gadad be fol rok Jehovah, ya aram e n’en ni keb nga gum’irchadad ni ngad rin’ed. Gad ra pirieg reb i kanawoen e n’en ni rin’ Joseph faani siyeg e ngongol ni de yalen ni rin’ fare pin rok Potiphar ngak. Yugu aram rogon ni dawori pi’ Jehovah reb e motochiyel ni kan yoloy nib togopuluw ko ngongol ni darngal maku dariy e gechig riy ni ra pi’ Got ni kan yoloy ni fan ko nge par be’ nge leengin be’, me Joseph e manang e kenggin e motochiyel rok Got ni ke pi’ u rogon e yul’yul’ ko mabgol. (Genesis 2:24; 12:18-20) Rayog ni ngada guyed ko n’en ni rin’ ni re kenggin e motochiyel nem e ba gel gelngin ni ba’ rok yi gaar: “Ere uw rogon ni nggu ngongliy e binir e ngongol nib kireb ni aram e kug denen nib togopuluw ngak Got?”—Genesis 39:9.
11. Mang e pi n’en ni baadag e pi Kristiano ni nge pow’iyrad e kenggin e motochiyel ku Jehovah?
11 Pi Kristiano, chiney e yad baadag ni nga i pow’iyrad e kenggin e motochiyel rok Jehovah nem ko pi magawon rorad ni bod e, piin ni ngan mel’eg ngaun chag ngorad, nge miti gosgos nib fel’, nge musik, nge pi n’en ni yima bieg. (1 Korinth 15:33; Filippi 4:8) Nap’an ni ra ga’ e tamilangan’ rodad, ma gad nang fan, me fel’ Jehovah u wan’dad nge re dodow ko ngongol nib adag, ma nangan’ rodad, nge rogon e ngongol nib fel’, e ra ayuwegdad ni nga ud fanayed e kenggin e motochiyel ku Got ni yugu demtrug e re miti magawon ni kad mada’niged, ni ku ra ban’en ni fan ngak be’ ni goo ir. Ra i pow’iydad e kenggin e motochiyel nu Bible, ma dab uda gayed e gin ngada milgad riy ko motochiyel ku Got; ara dabda boded e piin ni yad ma guy ko uw n’umngin nap’an ni rayog ni nga ur rin’ed ban’en ma yugu dab ka’ar th’abed reb e motochiyel. Gadad ma nang ni ti ney e lem e gadad be warnaged gadad ma ra kireb nagdad.—James 1:22-25.
12. Mang e kiy ni nge pow’iydad e pi kenggin rok Got?
12 Kristiano ni ke ilal e kar nanged ni kiy ko ngan fol ko fonow rok Got e ngan adag ni ngan nang rogon ni ma lemnag Got ban’en. Fare psalmist e yog ni be ta’ ir ngay ni gaar, “Gimed e piin ni ba t’uf Jehovah romed,” “mu fanenikayed e n’en nib kireb.” (Psalm 97:10, NW) Ni yoloy nga but’ e tin ni ke ta’ Got ni rib kireb, ni bay ko Proverbs 6:16-19 ni be gaar: “Nel’ ban’en ni ba’ ndabun Somol, danga’ medlip. Medlip i n’em e ri fanenikan ma dabiyog ni nge k’adan’ riy , ni aram e changar ni ufanthin, ba yunmon ni ma lifith e thin, paef ni ma thang e pogofan rok e girdi’ ndawor ra bucheged ban’en, ba yon’if ni ma lemnag rogon e tin nib kireb ni nge rin’, be’ ni ke yan nib gur ni nge yan i ngongliy e tin nib kireb, be’ ni mang mich u tafen e pufthin me welthin ni be lifith l’ugun’, nge be’ ni ma guy rogon nge yib e kireb nga thilin e pi tafager.” Nap’an e yira adag ni ngan fal’eg i lemnag rogon ni ma lemnag Got e tin nib ga’ fan ni ma gagiyegnag e yafas rodad, ma aram e par rodad ni ba puluw ko fonow e ra par ni yig gadad be rin’.—Jeremiah 22:16.
Ba T’uf e Lem Nib Fel’
13. Mang e mit i lem nib elmirin ni yog Jesus ko Machib rok u daken fare Burey?
13 Ngan nang min fol ko kenggin e motochiyel e ku ra ayuwegdad ko wup ko liyor ko yalen ni giy ma tay ni dariyfannmeg ma yima rin’. Bay e thil u thilin e fol ko kenggin e motochiyel nge fol ko motochiyel. I dag Jesus e re n’eney ni rib tamilang ko fare machib u daken e Burey. (Matthew 5:17-48) Dab mu pagtalin ni piin ur motoyilgad ngak Jesus e yad piyu Jew, nrogon e ngongol rorad e thingari gagiyegnag fare motochiyel rok Moses. Machane bin riyul’ e kar olobochiyed e lem rorad daki puluw ko fare motochiyel. Yad be elmirinnag i weliy rogon ni ngan rin’ e yol ko motochiyel ma gathi fan e motochiyel. Ma yad be gelnag i weliy e yalen rorad, ni kar ted ke m’on ko tini fil Got. (Matthew 12:9-12; 15:1-9) Ere angin ni keb, e oren e girdi’ e dan fil ngorad ni nga ur lemgad nib m’ag ko kenggin e motochiyel.
14. Uw rogon ni ayuweg Jesus e piin ni ur motoyilgad ngak ni ngar lemniged kenggin e motochiyel?
14 N’en nib thil riy, e Jesus e uneg ko fare machib u daken fare Burey e kenggin e motochiyel u lal mit e ngongol nib yalen ni aram e: damumuw, nge mabgol nge machuw, nge micheg ban’en, nge fulweg taban e kireb, nge t’ufeg nge fanenikan. Ra reb e pi n’ey, me dag Jesus felngin ni ra yib ni yira fol u reb e pi kenggin e motochiyel ney. Arfan ni tolangnag Jesus reb e dodow ni fan ko ngongol rok pi gachalpen. Ni bod rogon, fa binem ni ngongol ko darngal, i pi’ ba kenggin e motochiyel ngodad ni ba matanag ni gathi goo ngongol ya ku arrogon lanin’dad nge tin gadad be yim’ ni bochan ni gaar: “Machane nggog ngomed e chiney, ni en nra sap ngak be’ ni ppin me finey ni manga yugu ra pirew, e ke kireb e rok, ni fan e kar pirew u fithik’ i laniyan’.”—Matthew 5:28.
15. Uw rogon ma rayog ni ngad pilo’gad ko lem ni ngad folgad ko motochiyel ni de puluw?
15 Re n’ey e be dag rogon ni thingar dab da paged rogon i fan nni fal’eg nge bin ni riyul’ i fan e pi kenggin e motochiyel rok Jehovah. Thingari dab uda guyed rogon ni nge yog ni da fel’gad u wan’ Got ko ngongol ni gad be rin’ ni bochan ni nge fel’ u owchen e girdi’. I dag Jesus nga lan e tamilang feni de puluw e re ngongol nem ni aram e yog rogon e runguy nge t’ufeg rok Got. (Matthew 12:7; Luke 6:1-11) Gad ra fol ko kenggin e motochiyel nu Bible, ma rayog ni ngad paged ni dab ud pared (ara dogned ngak boch e girdi’ ni ngar pared u tan) e motochiyel nib mo’maw’ ni aram e boor ni boor bogi n’en ni dab un rin’ riy maku boor ni boor bogi n’en ni ngan un rin’ riy ni ke thum’ nga wuru’ e tin be fil e Bible. Ma ra ga’ i lemnag rodad murung’agen e kenggin e motochiyel ko t’ufeg nge fol ni ngan fol rok Got ko bin ni ngaud liyorgad ni bochan ni nga uni guy.—Luke 11:42.
Angin nib Falfalan’
16. Mu weliy boch e motochiyel ni yib ko kenggin e motochiyel ni bay u Bible.
16 Nap’an ni gadad be athamgil nib gel ni ngad folgad rok Jehovah, ma baga’ fan ni ngad nanged ni pi motochiyel rok e ni ngongliy nga daken kenggin e motochiyel. Ni bod e, Kristiano e ngar pilo’gad ko ngongol ni ngan ta’ fan e liyos fa girdi’, ngongol ni darngal, nge racha’ ni yibe fanay ni de fel’. (Acts 15:28, 29) Ba uw rogon e Kristiano ko pi n’eney? Got e ir e bay rogon nib polo’ e liyor ni ngad ted ngak; thingar uda yul’yul’gad ko en figirngidad ara leengidad; nge Jehovah ni ir e ma Pi’ e Yafas. (Genesis 2:24; Exodus 20:5; Psalm 36:9) Yira nang fan kenggin e pi motochiyel ney ma ra momnag ni ngan adag min fol ko pi motochiyel nib l’ag ngay.
17. Mang felngin nib fel’ ni rayog ni yib ni faan yira nang min rin’ e pi kenggin e motochiyel nu Bible?
17 Nap’an ni ra tamilangan’dad ko kenggin e motochiyel ma gad rin’, ma gadad ra nang ni fan ngodad ni nge fel’ rogodad riy. Ma towath ni ma yib rok Got ni ma falfalan’ e girdi’ rok Got ngay e baga’ nib muun ngay angin nib fel’. Ni bod rogon, e piin ni der tamagow, nge piin ni ma par nib fel’ pangin, nge piin ni yad ma ta’ fan feni thothup e racha’ e kar pilo’gad riy daki af boch e m’ar ngorad. Ku bod rogon, ni yibe par nib puluw ko thin rok Got nib riyul’ e ku ra yog nib angin nib fel’ ngodad ko rogon e par rodad ko binaw rodad, nge maruwel ko salpiy, nge tabinaw rodad. Urngin e pi towath nem e be micheg felngin e ngongol rok Jehovah, nib riyul’ nrayog ni ngan rin’. Machane ra nge yog e pi felngin nib fel’ ney ma gathi ereram kenggin ni fan ni nga uni fol ko fonow rok Got. Kristiano nib riyul’ e yad ma fol rok Jehovah ni bochan nib t’uf Jehovah rorad, ma bochan ni ir e ba’ rogon ni ngar tayed fan, nge bochan ni aram e n’en nib mat’aw ni ngan rin’.—Revelation 4:11.
18. Faanra gadad baadag ni ngad manged boch e Kristiano nib fel’, ma mang e n’en nthingari pow’iy e yafas rodad?
18 Gadad ra pag e yafas rodad nga i pow’iy e kenggin e motochiyel nu Bible ma ra fek i yan nga reb i kanawoen e yafas nib pag feni fel’, ni ir era k’aringan’ e girdi’ ngeb ko kanawo’ rok Got. N’en th’abi ga’ fan, e n’umngin nap’an e yafas rodad ma ngaud tayed fan Jehovah. Ngad nanged ni Jehovah e ba Got nib ta runguyey ni baadag e tin th’abi fel’ ni nge yog ngodad. Nap’an ni gadad ra lemnag ban’en nib puluw ko kenggin e motochiyel nu Bible ma gadad ra guy rogon ni ke towath nagdad Jehovah, ma rayog ni ngad thamiyed ni kad chuchugurgad ngak. Arrogon, ra yog ni ngad ubunged e tha’ u thildad e chitamangidad nu tharmiy.
Ka Be Yib Ngan’um?
• Mang e kenggin e motochiyel?
• Uw rogon i ki’eg e kenggin e motochiyel ko motochiyel?
• Mang fan nib ga’ fan ngodad ni ngaud lemgad ma gadad be ngongol nga daken kenggin e motochiyel?
[Box on page 28]
Wilson, e ba Kristiano nu Ghana, nog ngak ni ka in e rran, min chuweg ko maruwel rok. Tomuren e rran rok ko maruwel, mini ta’ ni nge luknag e karro rok reb e tayugang’ ko fare company. Nap’an ni pirieg Wilson boch e salpiy u lan fare karro, ma en nib ga’ rok ko maruwel e yog ngak ni Got e ke pi’ e re salpiy nem ni bochan ni ngan chuweg Wilson ko maruwel e rofen nem. Machane, bochan ni fanay e kenggin e motochiyel nu Bible ni rogon e yul’yul’, me fulweg Wilson fare salpiy ngak faen ga’ ko company. Me gin ma ke fel’ u wan’, ma aram e faen i ga’ e gathi kemus ni ognag ngak Wilson ni ke mudugil ni nge maruwel ni dabki tal e ngiyal’ nem ya ki tolangnag nge mang reb e tin ke ga’ ko girdien e maruwel ko fare company.—Efesus 4:28.
[Box on page 30]
Rukia e be’ ni ppin u Albania ni ke 60 e duw rok. Bochan e yoor thin u lan e tabinaw, ma daki i non ngak walagen ni pumoon nib pag e 17 e duw. Me tabab i fil e Bible ni yow reb e Mich rok Jehovah me fil ni Kristiano ni riyul’ e thingari par nib gapas thilrad boch e girdi’, ma dab un fanenikay be’. Ma reb e nep’ ni meybil, me yan ni be da’da’ gum’irchaen, nga tafen eni walagen. Ma bochi ppin ni fak fare moon ni walagen e yib i bing e mab. Miri gin, me fith Rukia ni gaar: “Mini’ e ke yim’? Mang e kam rin’ e ngaray?” Me yog Rukia ni nge guy walagen ni pumoon. Me bi weliy ni rib gapas ni bochan ni ke fil murung’agen boch e kenggin e motochiyel nu Bible nge murung’agen Jehovah ma ke yib nga laniyan’ ni nge yib nge fal’eg thilrow walagen. Tomuren maku ur yor gow ma yow be gumuchmuch, mar madenomnaged ni kiki fel’ thilrad bayay!—Roma 12:17, 18.
[Picture on page 29]
Matthew 5:27, 28
[Picture on page 29]
Matthew 5:3
[Picture on page 29]
Matthew 5:24
[Picture on page 29]
“Me guy Jesus fapi girdi’ ni aram urngirad me yan nga daken e burey; me yan i par nga daken me muulung pi gachalpen nga tooben; ma aram me tabab i machibnagrad.”—MATTHEW 5:1, 2