Jesaja

40 ”Trösta, trösta mitt folk”, säger er Gud.*+ 2 ”Tala till Jerusalems hjärta+ och ropa ut till henne att hennes krigstjänst* har fullbordats,+ att hennes missgärning har betalats av.+ Ty av Jehovas hand har hon fått ett fullt mått* för alla sina synder.”+

3 Hör! Någon ropar* i vildmarken:+ ”Röj Jehovas väg!*+ Gör landsvägen över* ökenslätten rak* för vår Gud.+ 4 Varje dal skall höjas+ och varje berg och kulle sänkas.+ Och det backiga landskapet skall bli slättland och det kuperade landskapet en dalslätt.+ 5 Och Jehovas härlighet skall uppenbaras,+ och allt kött skall tillsammans se den,+ ty Jehovas mun har talat.”+

6 Hör! Någon säger:* ”Ropa ut!”+ Och någon sade:* ”Vad skall jag ropa ut?”

”Allt kött är grönt gräs, och all dess kärleksfulla omtanke* är som blommorna på marken.+ 7 Det gröna gräset har förtorkat, blommorna har vissnat,+ ty Jehovas ande har blåst på det.+ Sannerligen, folket är grönt gräs.+ 8 Det gröna gräset har förtorkat, blommorna har vissnat;+ men vår Guds ord består till oöverskådlig tid.”+

9 Stig upp på ett högt berg,+ du kvinna som bär fram goda nyheter för Sion.+ Häv upp din röst, ja med kraft, du kvinna som bär fram goda nyheter för Jerusalem.+ Häv upp den. Var inte rädd.+ Säg till Judas städer: ”Här är er Gud.”*+ 10 Se! Den suveräne Herren Jehova, han kommer som en som är stark,* och hans arm härskar för honom.+ Se! Den belöning han ger är med honom,+ och den lön han betalar är framför honom.+ 11 Som en herde skall han valla sin hjord.+ Med sin arm skall han samla lammen;+ och i sin famn skall han bära dem.+ Dem som ger di skall han leda med varsamhet.+

12 Vem har mätt upp vattenmassorna i sin kupade hand+ och med ett fingerspann tagit mått på himlen,+ och vem har inneslutit jordens stoft i ett mått*+ eller vägt bergen på en våg och kullarna i en vågskål? 13 Vem har tagit mått på Jehovas ande, och vem kan som hans rådgivare ge honom vetskap om något?+ 14 Med vem har han rådgjort för att denne skulle ge honom förstånd, eller vem undervisar honom om rättvisans stig eller lär honom kunskap+ eller ger honom vetskap om förståndets väg?+

15 Se! Nationerna är som en droppe i en spann; och som ett tunt lager stoft i en vågskål räknas de.+ Se! Öarna+ lyfter han som blott och bart fint stoft. 16 Inte ens Libanon är nog till att hålla en eld brinnande, och dess vilda djur+ är inte nog till ett brännoffer.+ 17 Alla nationerna är som något som inte existerar inför honom;+ som ingenting och som tomhet* räknar han dem.+

18 Och med vem kan ni jämföra Gud,*+ och vad kan ni ställa vid hans sida som är honom likt?+ 19 Konsthantverkaren har gjutit en gjuten bild,+ och den som arbetar i metall överdrar den med guld,+ och silverkedjor smider han.+ 20 Som bidrag väljer han ett särskilt träslag, trä som inte ruttnar.+ En kunnig konsthantverkare söker han ut åt sig till att förfärdiga en skulpterad bild+ som inte kan bringas att vackla.+

21 Vet ni det inte? Har ni inte hört det? Har det inte berättats för er från början? Har ni inte förstått det från det att jordens grundvalar lades?+ 22 Det är Han som bor över jordens rund+ – dess invånare är som gräshoppor – Han som spänner ut himlen som ett tunt flor, som breder ut den som ett tält att bo i,+ 23 Han som gör höga ämbetsmän till ingenting, som har gjort jordens domare till tomhet.+

24 Knappt har de planterats, knappt har de såtts, knappt har deras stubbe slagit rot i jorden,+ så blåser han på dem, och de förtorkar;+ och stormvinden för bort dem som halmstrån.+

25 ”Men vem kan ni jämföra mig med, så att jag skulle bli hans jämlike?” säger den Helige.+ 26 ”Lyft upp era ögon mot höjden och se. Vem har skapat dessa?+ Det har Han som för ut hären av dem efter antal; han kallar dem alla vid namn.+ På grund av överflödet på dynamisk energi*+ och på grund av hans väldiga kraft* saknas inte en enda av dem.

27 Varför säger du, Jakob, och varför utbrister du, Israel: ’Min väg är fördold för Jehova,+ och min rätt går min Gud förbi’?*+ 28 Har du inte kommit att inse det, eller har du inte hört det?+ Jehova, Skaparen av jordens yttersta ändar,* är en Gud till oöverskådlig tid.+ Han blir inte trött eller utmattad.+ Det går inte att utforska hans förstånd.+ 29 Han ger den trötte kraft;+ och åt den som är utan dynamisk energi+ ger han full styrka i överflöd. 30 Pojkar blir både trötta och utmattade, och unga män kommer oundvikligen att snava, 31 men de som hoppas+ på Jehova skall få ny kraft.+ De skall svinga sig upp med vingar som örnar.+ De skall springa och inte bli utmattade; de skall vandra och inte bli trötta.”+